Markstrukturförbättrande åtgärder – Strukturkalkning på lerjord

Externfinansierade pågående projekt 

Strukturkalkning på lerjordar – utvärdering av faktorer som kan inverka på åtgärdens effekt på mark, miljö och gröda

(2016-2018)
Projektet finansieras med medel från Lantmännens forskningsstiftelse och Växtnäringsstiftelsen.

Inom statens satsning på Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) får lantbrukare bidrag till strukturkalkning för att minska riskerna för fosforförluster från åkermark. Två LOVA-projekt med finansiering från Länsstyrelsen i Skåne har som mål att minska fosforförlusterna från skånska jordbruksmarker genom strukturkalkning. Inom dessa projekt har man i samband med strukturkalkning hos enskilda lantbrukare även kompletterat med att lägga ut ett antal fältförsök som en plattform för att ge möjlighet till att reda ut ett antal högaktuella frågeställningar. I det ena projektet ges möjlighet att utvärdera vilken effekt kalkgiva, lerhalt och lermineralogi har på strukturkalkningens effekter och i det andra spridningstidpunktens och bearbetningsdjupets betydelse. I LOVA-projekten ingår bara en mindre utvärdering av fältförsöken men dessa har ett viktigt pedagogiskt syfte genom att fungera som demonstrationsytor där man kan sprida kunskap inom ett vattenvårdsområde.

Vår målsättning är använda LOVA-plattformens fältförsök för detaljstudier av strukturkalkningens effekt på mark, miljö och gröda samt göra mer ingående sammanställningar av resultaten från de mätningar som görs inom LOVA-projekten.

EKOKALK: Strukturkalkning för förbättrad markstruktur och minskade fosforförluster i ekologisk odling?

(2014-2016)
Projektet finansierades med medel från Jordbruksverket. Här kan du läsa mer om projektet.  Använd sökord EKOKALK i projektkatalogen. Projektet är slutrapporterat men ett fältförsök kommer att fortsätta att skördas 2017-2019.

Målsättningen i detta projekt var att testa en restprodukt från stålindustrin (”Ekokalk”) som förmodligen skulle uppfylla kriterierna för KRAV-märkta jordbrukskalker. Vi undersökte om ”Ekokalk” är lika effektiv som konventionella strukturkalkningsmedel. Studien genomfördes med hjälp av fältförsök, snabbtest av jordarna i laboratoriet och slutligen ett utlakningstest med lysimetrar innehållande jord i ostörd lagring. Markstruktureffekten av ”Ekokalk” jämfördes med de blandvaror som används i konventionell odling; släckt kalk användes som referens.

Långsiktiga kalkningseffekter i växtföljden på grödor, mark och miljö – så pumpar vi upp ny kunskap på bredden och djupet i gamla försök

(2018 – 2022)
Projektet finansieras med medel från Stiftelsen Lantbruksforskning och till en mindre del av SFO, Nordkalk och Yara. Projektet är en fortsättning av projektet ” Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi” (2015-2018).

När det gäller kalkningens roll i växtföljden återstår ännu några frågor att utreda. Nyligen avslutade projekt vid NBR har visat att olika jordar ger helt olika respons efter kalkning i det korta perspektivet (6 månader), både i skördeeffekter och påverkan på jordfaktorer. Under åren 2013 till 2015 lades 13 storskaliga kalkförsök ut i Skåne på jordar med lerhalter på över 15 % och pH över 7. Försöken är kalkade med kalkstensmjöl och Aktiv struktur kalk. Inom ramarna för två SLF-projekt har skördar i sockerbetor, korn och raps analyserats under första växtföljdsomloppet. I och med start av odlingssäsongen 2018 börjar det om igen med sockerbetor på den första gården vilket ger oss unika möjligheter att studera kalkningens långsiktiga effekter på sjukdomar, växtnäringstillgång samt markstruktur med kvardröjande fosforeffekter, något som inte studerats tidigare. Detta projekt kommer också att kunna ge oss värdefulla data på kalkningens effekt på skördar i höstvete som inte studerats i tidigare projekt. Ytterligare en ny infallsvinkel som förväntas ge värdefull kunskap är kalkens effekter på frilevande nematoder som är en grupp av rundmaskar som ger allvarliga skador på många lantbruksgrödor.

LOVAKALK: Utvärdering av strukturkalkningens möjligheter att minska fosforförlusterna från jordbruksmark i södra Sverige

(2018)
Projektet finansieras med medel från Jordbruksverket. De ingående fältförsöken har finansierats med LOVA-medel (lokala vattenvårdsåtgärder) från Länsstyrelsen i Skåne. Här kan du läsa mer om projektet.

Inom statens satsning på Lokala vattenvårdsprojekt – LOVA som startade 2009 har lantbrukare fått bidrag till strukturkalkning för att minska riskerna för fosforförluster från åkermark genom förbättrad markstruktur. I flera LOVA-projekt med finansiering från Länsstyrelsen i Skåne (2014-2017) har man i samband med strukturkalkning hos enskilda lantbrukare även kompletterat med att lägga ut ett antal fältförsök.

Målet med fältförsöken är att framför allt utvärdera strukturkalkningens effekter i de områden som strukturkalkas med LOVA-bidrag men tack vare ett över åren sammanhållet utvärderingsprogram finns en unik möjlighet att i detalj studera några faktorer som kan påverka effekterna av strukturkalkning på mark, miljö och gröda. Syftet med detta nya projekt är att i detalj belysa två viktiga problemområden inom strukturkalkningen.

Följande hypoteser kommer att testas med avseende på skörd, markstruktur och riskerna för fosforutlakning:

1. Den optimala strukturkalkningsgivan är större vid högre lerhalt och varierar med vilket lermineral som dominerar i lerjorden.
2. Vid strukturkalkning ger tidig spridningstidpunkt på hösten (högre marktemperatur) bättre markstruktureffekt än sen.