Miljöövervakning av växtnäringsförluster från jordbruksmark

• Katarina Kyllmar
• Helena Linefur
• Lisbet Norberg
• Stefan Andersson
• Maria Blomberg
• David Englund

Databaser

• Ytvatten (bäckvatten/dräneringsvatten) samt områdeskarakteristik
• Grundvatten

Mer information om data finns på Datavärdskapets registersida

Publikationer

• Årsrapport "Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2022/2023"
• Årsrapport "Växtnäringsförluster från åkermark 2022/2023"
• Ekohydrologi, publikationsserie med rapporter om bl. a. undersökningar i typområden och observationsfält
• Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag - Har åtgärderna gett effekt?
• Riskfaktorer för fosforförluster samt förslag på motåtgärder i tre avrinningsområden inom pilotprojektet Greppa Fosforn, Ekohydrologi 137 

• Åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark

Lovisa Stjernman Forsberg tar vattenprov i typområde C6, Uppland. Foto: Katarina Kyllmar.

Typområden på jordbruksmark

Typområden på jordbruksmark är ett undersökningsprogram som ingår i den svenska miljöövervakningen. Syftet är att öka kunskapen om sambandet mellan jordbrukets odlingsåtgärder och vattenkvalitet i avrinnande vatten samt att följa förändringar över tiden i dessa samband. Typområdena fungerar som exempelområden och resultaten relateras till statistik för hela den svenska åkermarken.

Länsstyrelserna startade undersökningar i ett flertal jordbruksbäckar under 80-talet. Under första hälften av 1990-talet överfördes undersökningarna till det regionala miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Programmet startades av Naturvårdsverket med syfte att samordna undersökningarna i de olika länen. Programmet omorganiserades under år 2002 varvid åtta typområden överfördes till ett nationellt program (Intensivtypområden) med SLU, institutionen för mark och miljö som utförare och Naturvårdsverket som finansiär. För närvarande ingår 18 typområden i hela programmet

Undersökningarna är främst inriktade på kväve- och fosforförluster från åkermark till ytvatten. Vattenföringen mäts kontinuerligt i områdenas bäckar och vattnet provtas varannan vecka. Vattenproverna analyseras för innehåll av kväve, fosfor, supenderat material mm. I de åtta Intensivtypområdena undersöks även vattenkvalitet i grundvatten och lantbrukarna intervjuas årligen om grödor och odlingsåtgärder på varje fält inom avrinningsområdet. De deltagande gårdarnas namn och exakta läge anges inte, av hänsyn till lantbrukarnas vilja att lämna uppgifter om sina odlingsåtgärder.

I fyra av intensivtypområdena undersöks även rester av växtskyddsmedel i vattnet. Tre av typområdena har också ingått i pilotprojektet "Greppa Fosforn" som avslutades 2014.

Karta över typområdena för jordbruksmark

Maria Blomberg vid mätstationen på observationsfält 16Z, Jämtland. Foto: Göran Johansson

Observationsfält på åkermark

Med syftet att studera hur odlingen påverkar växtnäringsläckaget undersöks sedan 1972 ett antal observationsfält i olika delar av landet. Avrinningen från fälten registreras kontinuerligt och prover av dräneringsvattnet tas varannan vecka. Loggerbaserad flödesregistrering och automatisk flödesproportionell vattenprovtagning är installerad på de 12 fält som ingår i den ordinarie undersökningen. Den flödesproportionella provtagningen används för mätningar och transportberäkningar av totalkväve, nitratkväve, totalfosfor, partikulärt bunden fosfor, suspenderat material och totalt organiskt kol. Momentan provtagning (varannan vecka) används för mätningar av pH, konduktivitet och alkalinitet. Nio fält undersöks även med avseende på grundvatten.

Lantbrukaren lämnar årligen uppgifter om odlingen på fältet vad gäller gröda, gödsling, jordbearbetning etc. Fälten ingår i gårdens växtföljd och särbehandlas inte. Gårdens namn och exakta läge anges inte, av hänsyn till lantbrukarnas vilja att lämna uppgifter om sina odlingsåtgärder.

Undersökningen ingår i den nationella miljöövervakningen och utförs på uppdrag av Naturvårdsverket.

Karta över observationsfält på åkermark