Odlade organogena jordar

Bland fördelarna kan nämnas jordarnas stora vattenhållande förmåga och tillgången på kväve. Till nackdelarna hör låg bärighet, att rotdjupet ibland begränsas av lågt pH och syrebrist i marken och att det vid nedbrytningen av det organogena materialet bildas växthusgaser, som koldioxid och lustgas (läs mer här).

Forskargruppen består av:

• Kerstin Berglund, projektledare
• Örjan Berglund, forskare 
• Sabine Jordan, forskare

 Forskningsprojekt inom området:

• Temperatureffekt på växthusgasavgång från odlade torvjordar
• Distribution och odling på torvjordar i Sverige
• Dräneringens effekt på växthusgasavgång från odlade torvjordar
• Spatial variation på torvjord
• Rotrespiration och markrespiration från torvjordar
• Effekt av koppargödsling på växthusgasavgång
• Grödvalets påverkan på växthusgasavgång från odlade torvjordar
• Bearbetningsintensitetens påverkan på CO2 avgång från torvjordar
• Vinderosion från odlade torvjordar
• Val av gräs (timotej, rörflen eller rörsvingel)
• Sandkörning av torvjordar
• Kalkningens effekt på lustgasemissionerna

Till forskningsprojekten är det kopplat referensgrupper:

• Karin Södergren (vattenfrågor i jordbruket), Länsstyrelsen i Södermanlands län
• Per Norstedt, Lantbrukare, försöksvärd                                   
• Line Strand, Agronom, Hushållningssällskapet | HS Konsult AB
• Jan Eksvärd (representerar LRF), Inspire Action & Research AB
• Curt Malmenstedt, Jordbrukschef Uppsala Akademiförvaltning,
  Uppsala Universitet
• Eric Hamnstedt, Lantbrukare, Svartarbo HB Lantbruk & Entreprenad     
• Per Bodin, Miljöanalysenheten, Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
• Mattias Lundblad, Forskare vid SLU, Inst f mark och miljö/Department of Soil and Environment
• Jan Öman, Lokal avnämare, Boende i Bälinge mossar området

Väderdata

Väderdata på Broddbo fältförsök.

Spara