Specialdränerade fältförsök

Bornsjön. Fältet består av 28 rutor på mycket styv marin lera, och ligger strax söder om Stockholm. Där bedrivs studier av bland annat jordbearbetnings- och  gödslingsstrategier samt strukturkalkning . Stationen drivs i samarbete med Stockholm Vatten.

Lilla Böslid. Här finns det två försöksfält med vardera 36 rutor, ett på sandig grovmo och ett på mellanlera. Försöken är avsedda för kortare studier och drivs i samarbete med Hushållningssällskapet Halland på försöksgården Lilla Böslid.

Fotegården*. Fältet, som består av 8 rutor, ligger strax söder om Lidköping och jordarten är grovmo. Här studeras fånggrödor och jordbearbetningsstrategier. Skötseln görs av SLU:s Försöksstation Lanna.

Lanna*. På SLU:s försöksgård Lanna väster om Skara  disponerar vi tre fält med 6, 7 och 8 rutor vardera. Vi undersöker ekologisk odling med respektive utan djur samt konventionell och reducerad jordbearbetning.

Lönnstorp*. Fältet består av 10 rutor och ligger på moränlättlera på SLU:s försöksstation Lönnstorp strax norr om Malmö. Här odlas vanliga skånska grödor och ett genomgående tema är insådda och eftersådda fånggrödor.

Mellby*. Försöksfältet ligger i Lahom, vid Laholmsbukten, på en sandig grovmo. Mellbyfältet har två mätstationer med två fält på vardera 14 rutor. Där undersöks odlingssystem med långsiktig användning av fånggrödor och stallgödslel samt ekologisk odling med respektive utan djur. Skötseln sker i samarbete med Hushållningssällskapet Hallands försöksgård Lilla Böslid.

* Försöken ingår i SLU:s serie av långliggande försök.  

Spara

Här anläggs ett försöksfält 2008. Täta ledningar från varje försöksruta leds till mätstationen för flödesmätning och vatten provtagning.

Försöksfälten består av individuellt dränerade rutor(parceller) som även är avskärmade i sidled med plastbarriärer under plogdjup. Dräneringsvattnet leds genom täta ledningar (av typen markavloppsrör) till en mätstation där flödesmätningen sker med vippkärl. Avrinningen registreras med en datalogger (Campbell Scientific) som även sköter provtagning av dräneringsvattnet.

Provtagningen sker automatiskt genom flödesproportionell samlingsprovtagning (1 delprov per 0,1 mm avrinning).  Loggern styr slangpumpar individuellt som pumpar upp parcellernas dräneringsvatten till ett samlingskärl. Avrinningen summeras och lagras dygnsvis. Data från avrinningen hämtas in dagligen via GSM-uppringning. Vattenprov från de flödesproportionella samlingsproven tas ut var 14:e dag då avrinning förekommit under provsamlingsperioden. Utlakningen (kg/ha) beräknas genom att det aktuella provets koncentrationer multipliceras med respektive dygnsavrinning under perioden mellan föregående prov och det nu aktuella. Dygnsutlakningarna summeras sedan till månads- eller års utlakning.

Odlingsåtgärder och provtagning av grödor och jord utförs och dokumenteras av fältpersonal.  Alla vattenprover och grödprover analyseras med avseende på kväve och fosfor, i de ekologiska försöken analyseras även kalium. På några platser analyseras även fosfatfosfor och nitratkväve. Mineralkväve analyseras från jordprov på olika nivåer i marken (0-30, 30-60 samt 60-90 cm djup). Vi gör även återkommande markkarteringar.

I de långliggande utlakningsförsöken studeras hur olika odlingssystem och särskilda åtgärder påverkar växtnäringsläckage, näringsomsättning , koluppbyggnad i marken, odlingssäkerhet m.m. på lång sikt. Ett viktigt syfte är att hitta lösningar för långsiktigt hållbara odlingssystem. Exempel på behandlingar är odling av fånggrödor, olika bearbetningsstrategier och tillförsel av flytgödsel. I växtföljdsförsöken studeras både konventionella och ekologiska system, med respektive utan djur. Grödor som ingår är bl. a. stråsäd, vallar, gröngödslingsgrödor, oljeväxter och potatis.

Att följa upp långsiktiga förändringar i marken är viktigt i de långliggande försöken. Här provtas jord vid Mellby försöksfält.

Resultaten från försöken finns bland annat i serien Ekohydrologi.

Några utvalda publikationer är:

Ulén, B., Aronsson, H., Bergström, L., Gustafson, A., Larsson, M. & Torstensson, G. 2006. Swedish long-term experimental sites for studying nutrient losses, nutrient turnover and model developments. Ekohydrologi nr 90, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU, Uppsala.

Aronsson, H. & Stenberg, M. 2010. Leaching of nitrogen from a 3-yr grain crop rotation on a clay soil. Soil Use and management 26, 274-285.

Torstensson, G. & Aronsson, H., Bergström, L. 2006. Nutrient Use Efficiencies and Leaching of Organic and Conventional Cropping Systems in Sweden. Agronomy journal, 98: 603-615.

Aronsson, H., Torstensson, G. & Bergström, L. 2007. Leaching and crop uptake of  N, P and K from a clay soil with organic and conventional cropping systems, Soil Use and Management, 23: 71-81.

Neumann , A., Torstensson, G. and Aronsson, H. 2011. Losses of nitrogen and phosphorus via the drainage system from organic crop rotations with and without livestock on a clay soil in south-west Sweden. Organic Agriculture 1, 217-229.

Liu, J., Aronsson, H., Blombäck, K. Persson, K. and Bergström, L. 2012. Long-term measurements and model simulations of phosphorus leaching from a manured sandy soil. Journal of Soil and Water Conservation 67(2), 101-110.

Liu, J., Aronsson, H., Ulén, B. & Bergström, L. 2012.  Potential phosphorus leaching from sandy topsoils with different fertilizer histories before and after application of pig slurry. Soil Use and Management 28:457-467.

Poeplau, C., Aronsson, H., Myrbeck, Å. and Kätterer, T. 2015. Effect of perennial ryegrass cover crop on soil organic carbon stocks in southern Sweden. Geoderma Regional 4:126-133