Kol/kväve-kvot

Senast ändrad: 20 juni 2024
En man i regnkläder tar jordprover i tät vegetation, foto.

Kol/kväve-kvoten (C/N) har betydelse för det organiska materialets nedbrytbarhet. Vid höga kvoter, ca 25 och högre, är konkurrensen om kväve stor med påföljd att nedbrytningshastigheten avtar och att växter lider brist på kväve. Detta är t.ex. fallet på gamla multnande sågspånshögar och i mårlager.

C/N-kvoten varierar dock mellan olika marker och olika typer av organiskt material. I vissa sorters färsk förna, t.ex. barkflagor, är C/N-kvoten närmare 100, men kan i väl nedbruten organisk substans vara ca 10. C/N-kvoten i svenska skogsmarkers mårlager är i medeltal drygt 30, men minskar ju mer näringsrik humusformen (moder, mulliknande moder och mull) är. I humusformen mull ligger C/N-kvoten i medeltal på ca 17 (Nilsson m.fl., 2015).

Kartor över C/N-kvoten i olika humusformer och horisonter under perioden 1993-2002

De kartor som presenteras nedan visar C/N-kvoten i humuslagret (O-horisonten), blekjorden (E-horisonten), rostjorden (B-horisonten), BC-horisonten (45-55 cm under markytan), samt C-horisonten (55-65 cm under humuslagret) grundat på de provtagningar och mätningar som gjordes 1993-2002.

Horisont  

Totalt

Mår

Mull

Torv

Jämförelse

O

karta

karta

karta

karta

kartor

B

karta

karta

 

 

kartor

BC

karta

karta

 

 

kartor

C

karta

karta

karta

 

kartor