Ägoslag

Inom Riksskogstaxeringen särskiljs följande 14 ägoslag:

1) Inom det svenska skogsbruket definieras all mark som har en lägre produktionsförmåga än en skogskubikmeter (m³sk) per hektar och år, som impediment.

När man vill åskådliggöra den areella fördelningen av ägoslagen, slås ofta några av de ovanstående 14 klasserna slås ofta ihop så att man får följande 6 ägoslagsklasser:

Produktiv skogsmark

Foto: Åke Nilsson.

Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Marken anses lämplig om den kan producera i genomsnitt minst 1 m³sk per ha och år vid 100 års växttid (minst bonitet VIII enligt Jonson eller H100 högre än ca 10 m enligt ståndortsindex). Till produktiv skogsmark räknas extensivt utnyttjad betesmark och mark inom vilthägn som inte är jordbruksmark. Som produktiv skogsmark räknas också nedlagd jordbruksmark och annan outnyttjad för skogsproduktion lämplig mark om inte skogsbruk är en klart olämplig markanvändning (exempelvis fornminnesområden). Jordbruksmark som inte brukats under de tre senaste åren anses som nedlagd och förs till produktiv skogsmark. Så kallad omställningsmark förs dock till åkermark tills dess markanvändningen ändrats. Plantskolor och fröplantager klassificeras som bebyggd mark. Pyntegröntodlingar och klara fall av julgransodlingar på tidigare åkermark klassas som åker liksom energiskogsodlingar

Naturbete

Foto: Åke Nilsson.

Mark som väsentligen används till bete och som inte plöjs regelmässigt. Ägoslaget kännetecknas ofta av tuvor, sten, viss buskvegetation eller hög markfuktighet.

Åkermark

Foto: Åke Nilsson.

Mark som används till växtodling eller bete och som regelmässigt plöjs eller hävdas genom slåtter. Till åkermark hänförs också angränsande markområden där uthuggning för åkermarken regelmässigt sker, samt mark som används för yrkesmässig odling av köksväxter, frukt, bär, gräsmattor, pyntegrönt, energiskog samt klara fall av julgransodlingar på tidigare åkermark.

Myr

Foto: Åke Nilsson.

Våt mark med vanligen torvbildande växtsamhällen. Marken behöver dock inte vara torvmark i den meningen att torvdjupet överstiger 30 cm. Vanligen trädlös eller glest trädbevuxen. Boniteten enligt Jonson understiger 1 m³sk per ha och år. I myr ingår mossar och kärr.

Berg och vissa andra impediment

Foto: Gunnar Odell

Berg i dagen, stenbunden mark, klapperstensfält, gallstränder (kala sand- eller stenstränder), Ölands alvar m.fl. liknande marktyper där boniteten enligt Jonson understiger 1 m³sk per ha och år.

Fjällbarrskog

Övergångszon mellan produktiv skogsmark och fjäll. Boniteten enligt Jonson är lägre än 1 m³sk per ha och år. Barrträden förmår inte bilda bestånd, men kan stå i grupper. Björken är normalt krokig. Observera att fjällbarrskogen skall innehålla barrträd eller åtminstone stubbar efter sådana. Om den fjällnära skogen är ren björkskog utan nämnvärt inslag av barrträd (eller stubbar av sådana) klassas den som fjäll om boniteten understiger 1 m³sk per ha och år.

Fjäll

Foto: Anna-Stina Nilsson

Kala eller glest trädbevuxna områden ovan barrträdsgränsen. Inom fjäll redovisas av andra ägoslag bara produktiv skogsmark, fjällbarrskog och sötvatten. Gränsen mellan fjällbarrskog och fjäll karakteriseras bl.a. av följande:

Om endast björk går upp mot kalfjället är bonitetsgränsen 1 m³sk per ha och år utslagsgivande. Så snart Jonsonboniteten understiger detta värde är ägoslaget fjäll. Detta innebär att den "nedre" begränsningen av ägoslaget fjäll ligger lägre när ren björk går upp mot fjället än när fjällbarrskog förekommer.

Om barrträd går upp mot kalfjället urskiljs enligt ovan en fjällbarrskogszon. På ägoslaget "fjäll" får endast enstaka, halvt krypande, busklika individer av tall och gran förekomma. Dock kan solitärer av resligare barrträd förekomma. Stubbar som indikerar en tidigare mer riklig förekomst av barrträd får inte förekomma.

Annat klimatimpediment

Mark, belägen i Norrland och i första hand på plana, fuktiga marker. Marken ligger inte i sådan terräng att den kan klassificeras som fjäll eller fjällbarrskog. Vattenöverskottet är inte så uttalat att man kan föra marken till myr. På grund av kärvt klimat understiger boniteten enligt Jonson 1 m³sk per ha och år.

Denna ägoslagsklass används inte numera, men i frekvenskartan för ’Övrig mark’ ingår ’Annat klimatimpediment’, som utgjorde en av de 14 ägoslagsklasser under inventeringen 1983-1987, vilket utgör dataunderlaget för de frekvenskartor över ägoslag som presenteras i MarkInfo.

Väg och järnväg

Foto: Åke Nilsson.

Med väg avses här vägar för permanent bruk med en bredd av minst 5 m. Till vägen räknas vägbana, banketter, diken, parkeringsplatser etc. och mark där skogen regelmässigt siktröjs. vägbana, banketter, diken, parkeringsplatser etc. och mark där skogen regelmässigt siktröjs. Observera att även motionsspår med en bredd av minst 5 m förs till väg.

Med järnväg avses område för spårbunden trafik. I järnvägen ingår ett större område än själva banvallen, nämligen hela den areal där skogsbruk inte kan bedrivas p.g.a. järnvägens existens. Sådant område är ofta inhägnat, vilket underlättar gränsdragningen.

Vägar och järnvägar inom eller vid kanten av åker, fjäll, fridlyst område, militärt impediment, bebyggd mark eller annan mark förs till respektive angränsande ägoslag.

Kraftledning inom produktiv skogsmark

Foto: Åke Nilsson.

Gator för elektriska ledningar med en bredd av minst 5 m som ligger inom mark som annars vore produktiv skogsmark. Om bredden inte överstiger 5 m förs gatan till produktiv skogsmark. Gränsen mellan kraftledningen och den produktiva skogsmarken definieras med en tänkt rät linje som tangerar trädstammarna (eller om beståndet avverkats, stubbarna) på skogsmarken.

Fridlyst område

Till fridlyst område förs nationalparker, domänreservat samt vissa på annat sätt naturskyddade områden, såsom vissa naturreservat eller delar av naturreservat, fornminnesområden (utom fångstgropar) och naturminnen.

Denna ägoslagsklass används inte numera, men i frekvenskartan för ’Övrig mark’ ingår ’Annat klimatimpediment’, som utgjorde en av de 14 ägoslagsklasser under inventeringen 1983-1987, vilket utgör dataunderlaget för de frekvenskartor över ägoslag som presenteras i MarkInfo.

Militärt impediment

Militärt impediment omfattar skjutfältens och bombfältens målområden samt vissa andra militära områden. Observera dock att vanligtvis inhägnade områden i anslutning till militära anläggningar förs till bebyggd mark. Orsaken till att områden klassas som militärt impediment är säkerhets- eller sekretesskäl.

Bebyggd mark

Foto: Åke Nilsson.

Till bebyggd mark förs tätort – inkl. parker, industriområde, mark i anslutning till militära anläggningar (vanligen inhägnade), skjutbanor, golfbanor och idrottsanläggningar, men exklusive slalomanläggningar (annan mark) och elljusspår (väg), anläggning för friluftsbad, flygfält, tomt och park utanför tätort, trädgårdsanläggningar, fröplantager, plantskolor, energiskogsodlingar samt klara fall av odlingar av pyntegrönt och julgransodlingar.

Observera att till bebyggd mark förs även andra "ägoslag" (exkl. vatten) och trädbevuxna områden där aktivt skogsbruk inte bedrivs om de ligger inom ovan nämnda typer av mark.

Annan mark

Foto: Åke Nilsson.

All mark på land som inte hänförs till de ovan beskrivna ägoslagen. Hit förs t.ex. upplagsplatser, rastplatser, i bruk varande grustag, torvtäkter och gruvor.

Sötvatten

Foto: Åke Nilsson.

Sjöar och vattendrag av, alla slag, även grävda kanaler, minst 2 m breda samt dammar. Vattendrag smalare än 2 m förs till närliggande ägoslag. Till sötvatten förs också områden som - konstaterat i fält - ligger under högsta dämningsgräns.

Skogsmark. Foto: Åke Nilsson

Åkermark. Foto: Åke Nilsson.

 Betesmark. Foto: Åke Nilsson.

Myr. Foto: Åke Nilsson.

Kraftledning. Foto: Åke Nilsson.

Väg. Foto: Åke Nilsson.

Bebyggd mark. Foto: Åke Nilsson.

Annan mark. Foto: Åke Nilsson.

Sötvatten. Foto: Åke Nilsson.

Fjäll. Foto: Anna-Stina Nilsson.

Nedanstående karta visar vilket ägoslag som har störst dominans inom ett område, samt även styrkan i dominansgrad. Således markerar mörk nyans i respektive klass stark dominans för ägoslaget.

Sverige är ett skogrikt land vilket tydligt framgår av ovanstående karta, men det är inte inom alla delar av landet som ägoslaget skogsmark dominerar. Det är därför viktigt att vara medveten om att presentationerna i MarkInfo grundar sig på material från ägoslaget skogsmark.

Spara

Spara

Spara

Nedanstående frekvenskarta visar hur stor andel av den fasta landarealen som utgörs av ägoslaget skogsmark.

Nedanstående frekvenskarta visar hur stor andel av den fasta landarealen som utgörs av ägoslaget betesmark.

Spara

Nedanstående frekvenskarta visar hur stor andel av den fasta landarealen som utgörs av ägoslaget åkermark.

Nedanstående frekvenskarta visar hur stor andel av den fasta landarealen som utgörs av ägoslaget myr.

Nedanstående frekvenskarta visar hur stor andel av den fasta landarealen som utgörs av ägoslaget berg.

Nedanstående frekvenskarta visar hur stor andel av den fasta landarealen som utgörs av ägoslagsklassen övrig mark. I denna ägoslagsklass ingår ägoslagen: Fjällbarrskog + Fjäll + Annat klimatimpediment + Väg och järnväg + Kraftledning inom skogsmark + Fridlyst område + Militärt impediment + Bebyggd mark + Annan mark.

Förekomsten av de vanligaste ägoslagen (skogsmark, åkermark, betesmark, myr, berg, samt övrig mark) varierar i regel kraftigt inom Sverige. Detta illustreras väl i nedanstående figur, där vi lagt in frekvenskartorna för de sex nämnda ägoslagen intill varandra.