Kontaktinformation
Johan Stendahl, docent
Institutionen för mark och miljö, SLU
johan.stendahl@slu.se, 018-67 38 01
Rörligt markvatten
Senast ändrad: 20 juni 2024
Bedömningen av rörligt markvatten görs för att få en uppfattning om hur lång tid under vegetationsperioden som träden kan tillgodogöra sig grundvatten. Trädtillväxten gynnas när det finns tillgång till rörligt markvatten.
Klassificeringen av rörligt markvatten baserar sig huvudsakligen på topografin. På krön och långt upp i sluttningar saknas rörligt markvatten medan det vid foten av långa sluttningar förekommer under större delen av säsongen.
Men även ingrepp, som effektivt avleder det vatten som annars skulle nå den yta som bedöms, måste man ta hänsyn till. Exempel på sådana ingrepp är diken i anslutning till skogsbilvägar eller större vägar.
Definition och bedömning av rörligt markvatten
I det vatten som på olika djup och oregelbundet rinner längs en sluttning finns lösta växtnäringsämnen som kommer vegetationen längre ned i sluttningen tillgodo. Rörligt markvatten kan även förbättra tillgången på syre inom rotzonen, vilket i synnerhet på fuktig mark resulterar i avsevärt bättre produktionsförhållanden än när vattnet är stillastående. Ståndorter med i sidled rörligt markvatten har därför ofta hög produktionsförmåga.
Möjligheterna till förekomst av i sidled rörligt markvatten bedöms med stöd av uppgifter om marklutning och sluttningens längd ovanför provytecentrum. När man införde bedömningen av rörligt markvatten användes fyra klasser av rörligt markvatten: Saknas (SA), Sällan (SÄ), Förekommer under kortare perioder (KO), samt Förekommer under längre perioder (LÄ) (se figur nedan). Numera brukar man lägga ihop klasserna SA och SÄ till en klass (Saknas – S).
Principskiss som visar hur klasserna för rörligt markvatten bedöms.
Frekvenskarta över dominerande klass av rörligt markvatten
Kartan nedan visar vilken klass av rörligt markvatten som har störst dominans inom ett område, samt även styrkan i dominansgrad. Således markerar mörk nyans i resp. klass hög dominansgrad.
Dominanskartan består av klasser för rörligt markvatten skapade enligt följande schema:
Klass |
Består av |
| Saknas | Saknas (SA) + Sällan (SÄ) |
| Förekommer under kortare perioder | Förekommer under kortare perioder (KO) |
| Förekommer under längre perioder | Förekommer under längre perioder (LÄ) |
Frekvenskarta över klassen rörligt markvatten saknas
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av klassen rörligt markvatten saknas, som i detta fall utgörs av de ursprungliga klasserna saknas och sällan.
Bild som visar hur klassen rörligt markvatten saknas kan se ut.
Frekvenskarta över klassen rörligt markvatten förekommer under kortare perioder
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av klassen rörligt markvatten förekommer under kortare perioder.
Bild som visar hur klassen rörligt markvatten förekommer under kortare perioder kan se ut.
Frekvenskarta över klassen rörligt markvatten förekommer under längre perioder
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av klassen rörligt markvatten förekommer under längre perioder.
Bild som visar hur klassen rörligt markvatten förekommer under längre perioder kan se ut.
Jämförelse av frekvenskartorna för de olika klasserna av rörligt markvatten
