Rörligt markvatten

Senast ändrad: 20 juni 2024
Tät granskog utan undervegetation, foto.

Bedömningen av rörligt markvatten görs för att få en uppfattning om hur lång tid under vegetationsperioden som träden kan tillgodogöra sig grundvatten. Trädtillväxten gynnas när det finns tillgång till rörligt markvatten.

Klassificeringen av rörligt markvatten baserar sig huvudsakligen på topografin. På krön och långt upp i sluttningar saknas rörligt markvatten medan det vid foten av långa sluttningar förekommer under större delen av säsongen.
 
Men även ingrepp, som effektivt avleder det vatten som annars skulle nå den yta som bedöms, måste man ta hänsyn till. Exempel på sådana ingrepp är diken i anslutning till skogsbilvägar eller större vägar.

Definition och bedömning av rörligt markvatten

I det vatten som på olika djup och oregelbundet rinner längs en sluttning finns lösta växtnäringsämnen som kommer vegetationen längre ned i sluttningen tillgodo. Rörligt markvatten kan även förbättra tillgången på syre inom rotzonen, vilket i synnerhet på fuktig mark resulterar i avsevärt bättre produktionsförhållanden än när vattnet är stillastående. Ståndorter med i sidled rörligt markvatten har därför ofta hög produktionsförmåga.

Möjligheterna till förekomst av i sidled rörligt markvatten bedöms med stöd av uppgifter om marklutning och sluttningens längd ovanför provytecentrum. När man införde bedömningen av rörligt markvatten användes fyra klasser av rörligt markvatten: Saknas (SA), Sällan (SÄ), Förekommer under kortare perioder (KO), samt Förekommer under längre perioder (LÄ) (se figur nedan). Numera brukar man lägga ihop klasserna SA och SÄ till en klass (Saknas – S). 

 

Diagram över marklutning och marktorrhet, illustration.

Principskiss som visar hur klasserna för rörligt markvatten bedöms.

Frekvenskarta över dominerande klass av rörligt markvatten

Kartan nedan visar vilken klass av rörligt markvatten som har störst dominans inom ett område, samt även styrkan i dominansgrad. Således markerar mörk nyans i resp. klass hög dominansgrad.

Dominanskartan består av klasser för rörligt markvatten skapade enligt följande schema:

Klass

Består av

Saknas Saknas (SA) + Sällan ()
Förekommer under kortare perioder Förekommer under kortare perioder (KO)
Förekommer under längre perioder               Förekommer under längre perioder ()

 

 En Sverigekarta med markeringar i olika färger, illustration.

Frekvenskarta över klassen rörligt markvatten saknas

Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av klassen rörligt markvatten saknas, som i detta fall utgörs av de ursprungliga klasserna saknas och sällan.

En Sverigekarta med markeringar i olika färger, illustration.

Gran och tallskog med låg markvegetation, foto.

Bild som visar hur klassen rörligt markvatten saknas kan se ut.

Frekvenskarta över klassen rörligt markvatten förekommer under kortare perioder

 

Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av klassen rörligt markvatten förekommer under kortare perioder.

En Sverigekarta med markeringar i olika färger, illustration.

Tät granskog utan undervegetation, foto.

Bild som visar hur klassen rörligt markvatten förekommer under kortare perioder kan se ut.

 

Frekvenskarta över klassen rörligt markvatten förekommer under längre perioder

Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av klassen rörligt markvatten förekommer under längre perioder.

En Sverigekarta med markeringar i olika färger, illustration.

Kalhygge med en skog i bakgrunden, foto.

Bild som visar hur klassen rörligt markvatten förekommer under längre perioder kan se ut.

 

Jämförelse av frekvenskartorna för de olika klasserna av rörligt markvatten

En Sverigekarta med markeringar i olika färger, illustration.En Sverigekarta med markeringar i olika färger, illustration.En Sverigekarta med markeringar i olika färger, illustration.