Kontaktinformation
Johan Stendahl, docent
Institutionen för mark och miljö, SLU
johan.stendahl@slu.se, 018-67 38 01
Trädskiktet anger förekomsten av trädslagsklasser hos ägoslaget skogsmark. Förutom de vanliga skogsträden räknas även arter som normalt är buskformade, under förutsättning att dessa är över 50 mm i brösthöjdsdiameter och har någorlunda rak stamform (exv. hassel och sälg).
Klass | Består av (andelar av grundytan) |
Kalmark | Kalmark som utgörs av huggningsklasserna Egentlig kalmark och Olämplig slyskog |
Tallskogar | ≥ 7/10 tall + contorta |
Granskogar | ≥ 7/10 gran |
Barrblandskogar | ≥ 7/10 tall + contorta + gran = (barr) |
Lövskogar | ≥ 7/10 björk + övrigt löv + övrigt ädellöv = (löv) |
Lövblandskogar |
≥ 7/10 ek + bok = (ek/bok) |
Kartan nedan visar vilket trädskikt som 1983-1987 hade störst dominans inom ett område, samt även styrkan i dominansgrad. Således markerar mörk nyans i resp. klass stark dominans.
Kartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som 1983-1987 utgjordes av trädskiktsklassen kalmark.
Exempel på hur trädskiktsklassen kalmark kan se ut.
Kartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som 1983-1987 utgjordes av trädskiktsklassen tallskogar.
Exempel på hur trädskiktsklassen tallskogar kan se ut.
Kartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som 1983-1987 utgjordes av trädskiktsklassen granskogar.
Exempel på hur trädskiktsklassen granskogar kan se ut.
Kartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som 1983-1987 utgjordes av trädskiktsklassen barrblandskogar.
Exempel på hur trädskiktsklassen barrblandskogar kan se ut.
Kartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som 1983-1987 utgjordes av trädskiktsklassen lövskogar.
Exempel på hur trädskiktsklassen lövskogar kan se ut.
Kartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som 1983-1987 utgjordes av trädskiktsklassen lövblandskogar.
Exempel på hur trädskiktsklassen lövblandskogar kan se ut.
Johan Stendahl, docent
Institutionen för mark och miljö, SLU
johan.stendahl@slu.se, 018-67 38 01