Mikrosvampar

Att konvertera kolhydrater till biodiesel

Oljeackumulerande jästarter kan omvandla kolhydrater till fettsyror. Fettsyreinnehållet kan i vissa fall utgöra hälften av cellens totala biomassa! Kolhydrater som kommer från lignocellulosa har potential att bli den viktigaste resursen för en framtida biobaserad ekonomi, fri från fossila bränslen. I det här projektet undersöker vi hur kolhydraterna omvandlas till biodiesel eller lipider som kan användas som fiskfoder, t ex med hjälp av de oljeackumulerande jästerna Lipomyces starkeyi och Rhodotorula glutinis.

Xerofila svampar - liv i torra miljöer

Alla levande organismer, både prokaryoter och eukaryoter, behöver vatten för sin metabolism. Den mest torktåliga organismen man känner till är mögelsvampen Xeromyces bisporus. Xerofila (torktåliga) mögelsvampar orsakar varje år betydande förluster på livsmedel, foder och råvaror för framställning av biobränslen. Vi använder såväl fysiologiska metoder som genomik och transkriptomik för att studera de cellulära mekanismer som gör det möjligt för dessa svampar att överleva i extremt torra miljöer.

Jäst inom industriell etanolproduktion

Den vanliga vinjästen Saccharomyces cerevisiae dominerar inom industriell etanolproduktion på grund av sin höga tolerans mot etanol och andra stressfaktorer. Vi har dock upptäckt att den alternativa etanoljästen Dekkera bruxellensis kunde utkonkurrera S. cerevisiae i en industriell etanolanläggning. Vi undersöker nu den fysiologiska grunden för jästens konkurrenskraft genom odling under kontrollerade betingelser, och genom transkriptomsekvensering. Vi testar också D. bruxellensis' förmåga att fermentera lignocellulosa till etanol.

Jäst för biokonservering och förbehandling av biomassa

Biomassa konserveras ofta genom torkning, vilket kräver mycket energi. Vi undersöker alternativa metoder där spannmål och lignocellulosa lagras fuktigt tillsammans med jästsvampar som hämmar skadeorganismer. Vi har funnit att polysackarider är mer tillgängliga för enzymatiskt nedbrytning efter fuktigt lagring. Jästsvampar som Scheffersomyces stipitis kan destabilisera lignocellulosa och minska behovet av förbehandling. Då förbehandling är en flaskhals inom biodrivmedelsproduktion utvecklar vi också en process där förbehandling och lagring är integrerade.

Jästsvamparnas Metabolism

Jästsvampar, liksom andra svampar, kan assimilera ett stort antal kemiska ämnen, men också syntetisera många ekonomiskt intressanta ämnen. Trots att mer än 300 genom från jästsvampar har sekvenserats, så vet vi förvånansvärt lite om vilka gener som behövs för att syntetisera ett ämne och degradera ett annat. Projektet syftar till att identifiera gener som behövs för att kunna assimilera ovanliga kol-, kväve- och svavelkällor, kunskap som kan användas för att tillverka jäststammar som kan växa på billiga och förnyelsebara substrat, samt användas för att bryta ned skadliga ämnen (bioremediering).