Kontaktinformation
anders.broberg@slu.se, 018-672217
Sekundärmetaboliter
Senast ändrad: 30 september 2022
Sekundärmetaboliter är substanser som många organismer, t.ex. bakterier, svampar och växter, producerar och som är viktiga vid interaktioner med andra organismer.
I våra forskningsprojekt studerar vi sekundärmetaboliter från bakterier, svampar och växter ur många olika aspekter. Vissa projekt handlar om isolering och strukturbestämning av nya sekundärmetaboliter från bakterier och svampar, och att bestämma vilka egenskaper dessa substanser har, samt hur biosyntesen av dessa molekyler går till, eller vilka ekologiska roller olika svampars sekundärmetaboliter kan ha. Några exempel på projekt visas nedan.
Nya läkemedel effektiva mot antibiotikaresistenta bakterier.
I ett pågående projekt letar vi efter nya antibiotiska sekundärmetaboliter producerade av svampar och bakterier, med målet att utveckla nya antibiotiska preparat. Bakgrunden till projektet är den dramatiska ökningen av förekomsten av antibiotikaresistenta patogena bakterier, som gör behandling av många bakteriella infektioner på människa svår eller omöjlig. Projektet har hittills resulterat i isolering och karaktärisering av ett stort antal nya antibakteriella sekundärmetaboliter vilka presenterats i flera manuskript, t.ex. (Broberg et a (2017), Bjerketorp et al (2017), Nord et al (2019), Levenfors et al (2020), Nord et al (2020a), Nord et al (2020b)), tillsammans med metodorienterade artiklar (Broberg et al (2021), Bjerketorp et al (2021). Nio patentantsökningar har lämnats in och beviljats.
Biosyntes av fomannoxin av rotrötesvampen Heterobasidion occidentale
Den giftiga substansen fomannoxin har varit känd ca 50 år och den har antagits vara viktig för hur rotrötesvampar infekterar gran och tall. Det har dock varit oklart hur dessa svampar producerar fomannoxin, varför vi utredde detta m.h.a. isotopinmärkt glukos i kombination med bl.a. NMR och masspektrometri. Studien publicerades i Phytochemistry, 2012, 84, 31–39.
Sekundärmetabolitjämförelse mellan arter inom artkomplexet Heterobasidion annosum s.l.
De olika svamparterna inom artkomplexet Heterobasidion annosum s.l. föredrar delvis att infektera olika värdträd. Vi undersökte bl.a. med LCMS och statistiska metoder om det gick att sammankoppla preferens av värdträd med produktionen av olika sekundärmetaboliter. Endast de svampar som infekterar tall producerade substansen fomannoxin, vilket tyder på att fomannoxin behövs vid infektion av tall. Arbetet publicerades i Phytochemistry, 2014, 108, 243–251.
Sesquiterpener från svampen almkrämskinn (Granulobasidium vellereum (Ellis & Cragin) Jülich)
Svampen almkrämskinn växer framförallt på död ved och den är mycket framgångsrik i att konkurrera med andra svampar om näring och plats. En hypotes att förklara svampens konkurrenskraft är att den producerar gifter som dödar eller försvårar för konkurrerande svampar, och därför har vi studerat vilka substanser svampen gör och vilka egenskaper dessa har. Svampen visade sig producera mer än 20 obeskrivna molekyler av sesquiterpentyp och vissa av dessa var mycket cytotoxiska. Studierna har bl.a. publicerats i Molecules 2014, 19(9), 14195-14203, Phytochemistry, 2013, 90, 128–134, Phytochemistry, 2014, 102, 197–204, och Journal of natural products, 2015, 78, 2559-2564.
Länkar