Vattme/Tjeggelvas – en naturskog med kulturhistoriska värden
Detta projekt är i samarbete med
Lars Östlund, Professor vid SLU, Magdalena Fassl, doktorand vid SLU, Petter Sjaggo, renskötare Luokta-Mavas sameby
Vattme, eller Tjeggelvas naturreservat som det också kallas, är inte bara Sveriges finaste naturtallskog utan även ett samiskt kulturlandskap med en rik och unik historia. Är det då i första hand en naturskog eller ett kulturlandskap? Det kan man fundera över. Går det att tänka lite motstridiga tankar samtidigt eller behöver vi ett nytt begrepp för den här typen av skog?
Området ligger ungefär 7 mil norr om Arjeplog vid polcirkeln och omfattar mer än 300 km2 vid den stora och djupa sjön Tjeggelvas. Vattme och innefattar många olika typer av naturlig tallskog men en av de intressantaste delarna ligger norr om sjön. Här finns inga vägar utan en omfattande mosaik av skog, sjösystemar, rinnande vatten, myr och svårforcerade blockfält.
På grund av denna svårtillgänglighet och distans från kusten har Vattme aldrig blivit påverkad av varken tidiga avverkningar under 1800-talet (så kallade dimensionsavverkningar) eller modernt skogsbruk under 1900-talet. Det är väldigt ovanligt i det svenskt skogslandskap men betyder att det finns kvar riktigt gammal tallskog med många träd i åldrarna mellan 200 och 500 år och enstaka riktigt gamla träd som är över 700 år gamla. Precis att så många träd har närmat sig sin biologiska maxålder är en av de mest fascinerande sakerna med denna skog för att det betyder att träden har utvecklat karaktärer och personligheter som inte finns längre i den vanliga skogen.
Forskning om ekologi och naturvärden i Vattme
I skogen i Vattme finns också många döda träd; träd som dött i en skogsbrand, som har blåst omkull eller som helt enkelt har dött av ålderdom. Dessa döda träd är oerhört viktiga för ekosystemet och ger liv åt vedsvampar, insekter och fåglar. Det sker också ett kontinuerligt tillflöde av döda träd, varje år dör hundratals träd och andra växer upp i deras ställe. Alla dessa döda träd ger en speciell karaktär åt Vattme och man upphör aldrig att fascineras över deras varierande former och över att de kanske stått döda i många hundra år. Stående döda tallar med grånad yta utan bark och riktigt hård rödaktig ved kallas för ”Kelo-träd”.
Även om skogen i huvudsak består av äldre tallskog med inslag av fjällbjörk så finns det betydande variation inom området; vissa delar består av stora blockfält med enstaka mycket gamla tallar, i andra mer bördiga delar växer skogen högre och där blandas träd med olika åldrar. Vid några av de större bäckarna finns stråk av ren björkskog, i vissa fall med riktigt grova björkar som kan vara flera hundra år gamla. När man vandrar upp mot fjällhedarna övergår tallskogen successivt i fjällbjörkskog. Enstaka tallar växer dock högt upp i fjällbjörkskogen och där sker även en viss föryngring av tallar idag.
Här kan du läsa om
Skogen i Vattme och de ekologiska kvaliteter som finns där (på engelska)
Josefsson, T & Östlund, L (2010) Urskogen finns inte mer – leve naturskogen!. Forskning och Framsteg (okt 2010).
Josefsson, T,., Gunnarson, B., Liedgren, L.G., Bergman, I. & Östlund, L. 2010. Historical human influence on forest composition and structure in boreal Fennoscandia. Canadian Journal of Forest Research 40:872-884.
Josefsson, T., Hörnberg, G. & Östlund, L. 2009. Long-term human impact and vegetation changes in a boreal forest reserve: implications for the use of protected areas as ecological references. Ecosystems 12:1017-1036.
Rautio, A-M, Josefsson, T., Axelsson, A-L. & Östlund, L. (2016) People and pines 1555–1910: integrating ecology, history and archaeology to assess long-term resource use in northern Fennoscandia. Landscape Ecology. 31(2), 337-349
Garcia Gil. R, Floran, V, Östlund, L Mullin, T-J. Andersson Gull, B (2015) Genetic diversity and inbreeding in natural and managed populations of Scots pine. Tree Genetics & Genomes, 11: 28
Josefsson, T., Olsson, J. & Östlund, L. 2010. Linking forest history and conservation efforts: effects of logging on forest structure and diversity of wood-inhabiting fungi. Biological Conservation 143:1803-1811.
Varför skogen i Vattme (och i andra närliggande områden) inte påverkats av avverkningar och modernt skogsbruk (på svenska och engelska)
Josefsson, T & Östlund, L (2010) Urskogen finns inte mer – leve naturskogen!. Forskning och Framsteg (okt 2010).
Östlund, L., & Norstedt, G. (2022). Preservation of the cultural legacy of the indigenous Sami in northern forest reserves – Present shortcomings and future possibilities. Forest Ecology and Management, 502, 119726.
Josefsson, T,., Gunnarson, B., Liedgren, L.G., Bergman, I. & Östlund, L. 2010. Historical human influence on forest composition and structure in boreal Fennoscandia. Canadian Journal of Forest Research 40:872-884.
Cosatti, Alice, 2022. The end of the timber frontier in northern Sweden : early logging, natural forests and the frontier concept. Avancerad nivå, A2E. Umeå: SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Skogsbrandens betydelse i skogarna och hur den samiska renskötseln förhållit sig till skogsbränder (på engelska)
Cogos, S., Östlund, L., & Roturier, S. (2021). Fire Management in The Boreal Forest of Swedish Sápmi: Prescribed Burning and Consideration of Sami Reindeer Herding During 1920 –1970. Environmental Management, 68(3), 295-309.
Ett samiskt kulturlandskap – kulturhistorisk forskning i Vattme
Samtidigt som skogen i Vattme är en av Sveriges mest värdefulla naturskogar så är den också ett mångtusenårigt samiskt kulturlandskap. Skogen är full av spår efter samiskt landskapsutnyttjande som ackumulerats under mycket lång tid. Området består av samiska lappskatteland där olika familjer har betalat skatt till den svenska staten för rättigheten att använda ett visst område. Inom Vattme finns härdar (karakteristiska samiska eldstäder), gamla träd med spår efter barktäkter (där man skördat tallens innerbark som föda) och bläckor med inristningar. Det finns också lavstubbar (fällda träd för att ge renar hänglavar), kåtaplatser med björkskog, fiskeflottar i tjärnar och sjöar, jaktstigar markerade i blockfälten och skördeområden för Båssko (kvanne). Det finns också mycket gamla renstängsel som byggts av döda träd och som löper kilometervis genom området. Det finns också träd med inristningar som sannolikt haft en magisk eller religiös betydelse. En del av alla dessa spår som de karakteristiska barktäkterna är lätta att se och tolka medan andra som till exempel de hemilghetfulla trädristningarna är mer diskreta och svårtolkade.
Även om det kanske kan låta motsägelsefullt att en ekologiskt värdefull naturskog också är ett kulturlandskap så är det inte så konstigt egentligen. Här har samer levt och utnyttjat olika naturresurser under mycket lång tid. Antalet personer som levt inom Vattme har varit få och avtrycket av deras landskapsutnyttjande har varit begränsat. Den långa tid man levt i området betyder ändå att spår successivt ackumulerats i skogen. Men eftersom man utnyttjat naturresurser men aldrig exploaterat eller överexploaterat dem så är naturskogen speciella särdrag kvar idag.
Här kan du läsa om
Lappskattelanden och de samiska bosättningarna i Vattme (på engelska och svenska)
Liedgren, L, Östlund, L & Josefsson, T (2009) Samisk byggnadskultur: timrade kåtor och exemplet Bläckajaur. Arkeologi i Norr 11:115-143
Josefsson, T., Bergman, I., Östlund, L. 2010. Quantifying Sami settlement and movement patterns in Northern Sweden 1700 – 1900. Arctic 63(2): 141-153.
Östlund, L., Liedgren, L, Josefsson, T. (2013) Surviving the Winter in Northern Forests: an Experimental Study of Fuelwood Consumption and Living Space in a Sami Tent Hut. Arctic, Antarctic, and Alpine Research 45 (3): 372–382
Samiska barktäkter inom Vattme (på engelska och svenska)
Rautio, A-M., Josefsson, T, Östlund, L (2014) Sami Mobility Patterns and Resource Utilization: Harvesting Inner-Bark in northern Sweden. Human Ecology, 42 (1):137-147
Josefsson, T,., Gunnarson, B., Liedgren, L.G., Bergman, I. & Östlund, L. 2010. Historical human influence on forest composition and structure in boreal Fennoscandia. Canadian Journal of Forest Research 40:872-884.
Rautio, Anna-Maria (2014). People-plant interrelationships. Diss. (sammanfattning/summary) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2014:85 ISBN 978-91-576-8118-8
Barktäkter och kulturspår i träd i norra Skandinavien och i Nordamerika (på svenska och engelska)
Östlund, L, Bergman, I. & Zackrisson. O. (2007) Träd som föda – samiskt skogsutnyttjande och kulturspår i träd under 3000 år. Forskning & Framsteg 5:52-55.
Östlund, L., Ahlberg, L., Zackrisson, O., Bergman, I. & Arno, S. (2009) Bark-peeling, food stress and tree spirits - the use of pine inner bark for food in Scandinavia and North America. Journal of Ethnobiology, 29(1): 94-112.
Östlund, L.,Bergman, I. & Zackrisson, O. (2004) Trees for food - a 3000 year record of subarctic plant use. Antiquity 78:278-286.
Bergman, I., Östlund, L. & Zackrisson, O. (2004) The use of plants as regular food sources in ancient boreal and subarctic economies – a case study based on the Sami use of Scots pine inner bark in northern Fennoscandia. Arctic Anthropology 41 (1):1-13
Östlund, L. Ericsson, S., Zackrisson, O. & Andersson, R. (2003) Traces of past Saami forest use – an ecological study of culturally modified trees and earlier land-use within a boreal forest reserve. Scandinavian Journal of Forest Research, 18:78-89.
Östlund, L., Zackrisson, O. & Hörnberg, G. (2002) Trees on the border between nature and culture – Culturally modified trees in boreal Scandinavia. Environmental History 7(1):48-68.
Rautio, A-M., Norstedt, G. and Östlund, L. (2013) Nutritional content of Scots pine inner bark in northern Fennoscandia: analyzing its role in the traditional Sami diet. Economic botany. 67(4)
Lavstubbar inom Vattme (på engelska)
Berg, A., Josefsson, T & Östlund, L. (2011) Cutting of lichen trees - a survival strategy used before the 20th century in northern Sweden. Vegetation History and Archaeobotany, 20: 125-133
Renstängslen i Vattme (på engelska)
Gudrun Norstedt, G., Rautio, A-M. & Östlund, L (2017) Fencing the forest: early use of barrier fences in Sami reindeer husbandry. Rangifer, 37, (1), 2017: 69-92. Doi: 10.7557/2.37.1.4222
Det samiska bruket av kvanne (på engelska
Rautio, A-M., Axelsson-Linkowski, W & Östlund, L. (2016) “They followed the power of the plant”: Historical Sami harvest and traditional ecological knowledge (TEK) of Angelica Archangelica in northern Fennoscandia. Journal of Ethnobiology, 36(3): 615–634.
Den samiska förkristna religionen och hur träd har spelat en viktig roll (på engelska)
Bergman, I., & Östlund, L. (2022). A Sacred Tree in the Boreal forest: A Narrative About a Sámi Shaman, her Tree, and the Forest Landscape. Human Ecology, 1-11.
Bergman, I., Östlund, L., Zackrisson, O. & Liedgren, L. (2008) Värro mourra – the landscape significance of Sami sacred wooden objects and sacrificial altars. Journal of Ethnohistory, 55 (1)1-28
Dagens renskötsel i Vattme
Vattme har varit och är idag ett mycket viktigt område för renskötare inom Luokta-Mavas sameby. Här finns bra vinterbetesland, viktiga kalvningsland och ovanför trädgränsen fina sommarbetesland. Även om området har använts som vinterbetesland under mycket lång tid så har det under de senaste 20 åren blivit alltmer betydelsefullt för Luokta-Mavas sameby, eftersom just vinterbetet har försämrats kraftigt i den brukade skogen närmare kusten. I Vattme finns inga kalhyggen, ingen markberedning och inga Contorta-planteringar, bara gammal naturlig tallskog med mycket mark- och träd-lavar – ett perfekt vinterbetesland.
Här kan du läsa om
Värdet av de gamla skogarna för rennäringen idag och svårigheterna att bedriva rennäring när de värdefulla markerna krymper successivt (på engelska)
Axelsson-Linkowski, W., Fjellström, A. M., Sandström, C., Westin, A., Östlund, L., & Moen, J. (2020). Shifting Strategies between Generations in Sami Reindeer Husbandry: the Challenges of Maintaining Traditions while Adapting to a Changing Context. Human Ecology, 1-10.
Östlund, L., Bergman, I., Sandström, C., & Brännström, M. (2020). The legal application of ethnoecology: The Girjas Sami Village versus the Swedish State. Plants, People, and Places: The Roles of Ethnobotany and Ethnoecology in Indigenous Peoples’ Land Rights in Canada and Beyond, 188-202.
Studier om klimat och referenser i Vattme
Förutom det självklara värdet som en alldeles unik tallnaturskog, så är skogen också en viktig vetenskaplig referens för forskningen. Här kan skogsforskare studera hur en tallskog fungerar när naturliga processer får fritt spelrum och jämföra detta med den brukade produktionsskogen. Ett sådant exempel är hur en tallnaturskog reagerar på dagens klimatförändringar, ett annat exempel är vilken biologisk mångfald som finns i denna skog och ytterligare en är hur och när föryngringen sker i en naturskog.
Hur forskar man i skogshistoria?
Vilka metoder använder vi för att studera gårdagens och dagens skog i Vattme? För att komma riktigt långt tillbaka i tiden har vi använt en metod som kallas pollenanalys och då har vi tagit prover från myrar i området. Torven i myren byggs successivt på i lager och genom att räkna trädpollen i varje sådant lager kan vi tolka hur skogen förändrats sedan den förra istiden.
En annan viktig metod för att tolka skogens historia är att studera trädens årsringar i döda och levande träd. Den metoden kallas dendrokronologi. Eftersom många träd i Vattme är mycket gamla kan vi komma många hundra år tillbaka i tiden med hjälp av årsringsstudier. Vi kan datera märken i träd efter samiska barktäkter, efter skogsbränder och andra händelser som påverkat träden. Vi vet exakt vilket år dessa händelser inträffade och ibland till och med om det var i början eller slutet av sommaren.
Vi har också arbetat med olika historiska dokument och kartor för att tolka Vattmes historia. I dessa kan man läsa om hur skatten betalts, vilka som bodde där och vem som hade rättigheter till olika delar av området och mycket mer.
Här kan du läsa om
Skogshistorikerns verktygslåda och hur man kan kombinera olika metoder för att förstå skogen i Vattme i ett historiskt perspektiv (på engelska)
Josefsson, Torbjörn (2009). Pristine forest landscapes as ecological references. Diss. (sammanfattning/summary) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2009:77 ISBN 978-91-576-7424-1
Hur vi använder pollenanalys för att tolka skogshistorien i Vattme (på engelska)
Josefsson, Torbjörn (2009). Pristine forest landscapes as ecological references. Diss. (sammanfattning/summary) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2009:77 ISBN 978-91-576-7424-1
Josefsson, T., Hörnberg, G. & Östlund, L. 2009. Long-term human impact and vegetation changes in a boreal forest reserve: implications for the use of protected areas as ecological references. Ecosystems 12:1017-1036.
hur vi använder trädens årsringar för att tolka skogens förändring och hur människor använt skog och träd i Vattme (på engelska
Josefsson, Torbjörn (2009). Pristine forest landscapes as ecological references. Diss. (sammanfattning/summary) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2009:77 ISBN 978-91-576-7424-1
Fassl, Magdalena, 2023. Tree-growth and climate-growth relationships of Scots pine and downy birch in a natural forest in northern Sweden. Avancerad nivå, A2E. Umeå: SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Baudet, M., & Östlund, L. (2022). Collecting Cores to Age Hollow Trees: A Research Note on Scots Pine (Pinus sylvestris). Tree-Ring Research, 78(2), 150-155.
Baudet, M., T. Josefsson, and L. Östlund, 2020. New insights into estimating the age of old Scots pine from increment cores with stem rot. Dendrochronologia 64:125782. https://doi.org/10.1016/j.dendro.2020.125782.
Hur vi använt olika historiska dokument för att tolka hur den samiska befolkningen levt och verkat i Vattme (på engelska)
Josefsson, T., Bergman, I., Östlund, L. 2010. Quantifying Sami settlement and movement patterns in Northern Sweden 1700 – 1900. Arctic 63(2): 141-153.
For more information contact
Professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Institutionen för skogens ekologi och skötsel, gemensamt
Besöksadress: Skogsmarksgränd 17, Umeå