Färgnyanserna speglar mer de naturliga variationerna i landskapet där det sällan finns skarpa gränser mellan olika markfuktighetsklasser. Färgnyanserna ger också möjlighet att själv tolka årstidsvariationer i kartan.
SLU Markfuktighetskarta klassad är en högupplöst karta som visar markfuktighet i tre klasser; blöt - fuktig, fuktig - frisk och frisk - torr. Om du vill använda en graderad karta istället för den kontinuerliga, är det denna vi rekommenderar. Omklassificering av den kontinuerliga kartan ger inte lika bra resultat.
Markfuktighetskartorna är beräknade med artificiell intelligens. Genom att kombinera informationen i många olika kartlager som input till modellen och träna modellen på fältdata från riksskogstaxeringen lär sig modellen hur topografi, klimat och jordarter styr markfuktigheten i olika delar av landet. För den som vill förstå beräkningarna på djupet hänvisar vi till forskningsartikeln.
SLU Markfuktighetskarta är i första hand för användning vid skogsplanering, men kan även ha andra användningsområden. Hur torrt eller blött det är i ett område vid en viss tidpunkt beror på hur vädret har varit. På SLU Markfuktighetskartan visar blå och turkosa områden var jorden kan förväntas vara blöt och fuktig under större delen av året. Grönområden visar frisk-fuktig jord där markfuktigheten kan förväntas förändras mer. På sådan mark kan du gå med torra skor på sommaren, men inte efter kraftiga regn eller efter smältande snö. De grönmarkerade områdena riskerar att kopplas till närliggande vattendrag då avrinningen är hög. För att skydda närliggande vatten bör man därför vara extra försiktig i både blå- och grönmarkerade områden på SLU Markfuktighetskartan genom att till exempel undvika gödsling, markberedning och spårbildning. SLU markfuktighetskartan ger också information om markfuktighet i torrare områden. För skogsbruksplanering kan denna information vara användbar, till exempel vid planering av drivvägar. Vem som helst har rätt att ladda ner och använda SLU Jordfuktighetskartan.
Vid publicering ska källa anges: Källa: SLU Markfuktighetskarta, Institutionen för skoglig ekologi och skötsel, SLU.
Metodutvecklingen av kartan finns beskriven i artikeln Ågren, A. M., J. Larson, S. S. Paul, H. Laudon, and W. Lidberg (2021) Use of multiple LIDAR-derived digital terrain indices and machine learning for high-resolution national-scale soil moisture mapping of the Swedish forest landscape. Geoderma 404, 115280, https://doi.org/10.1016/j.geoderma.2021.115280
For publication, state the source: SLU Soil moisture map, Dept. of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences.
The method-development for the map is described in Ågren, A. M., J. Larson, S. S. Paul, H. Laudon, and W. Lidberg (2021) Use of multiple LIDAR-derived digital terrain indices and machine learning for high-resolution national-scale soil moisture mapping of the Swedish forest landscape. Geoderma, 404, 115280, https://doi.org/10.1016/j.geoderma.2021.115280
