Naturens betydelse under Covid-19-pandemin

Fler besök i skogen

Under covidpandemin har besöksmönstret i naturen ändrats till både mer spenderad tid och fler besök än tidigare (Robinson et al 2020). Förhoppningen hos de engelsmän som tillfrågades i studien var att hälsa och välmående skulle bli bättre av att vara i naturen och att det skulle hjälpa dem klara av resten av livet under pandemin. De som mådde bäst hade nära till grön- och kolonilottsområden. Även i Tjeckien ökade besöken i skogen under pandemin och de personer som tillfrågades ansåg att skogsbesöken var viktiga för att minska stress och förbättra psykisk och fysisk hälsa (Bamwesigye et al 2021). I Tyskland såg man under pandemin en fördubbling av besök i skogen och att utevistelserna då bestod av längre eftermiddagsbesök i stället för korta besök vid lunchtid som tidigare (Derk et al 2020). Typen av besökare ändrades också, det var fler ungdomar, barnfamiljer och andra som kom resande till naturområdena jämfört med tidigare då mest lokalbefolkningen besökt skogen.

I Australien ökade användningen av gröna utemiljöer vilket bidrog till mindre stress hos vissa. Men samtidigt såg man att möjligheten till och önskan om att ge sig ut i den gröna miljön varierade stort i samhället (Berdejo-Espinola et al 2021). Somliga ökade sin vistelsetid i naturen medan andra minskade den. Många som inte brukade besöka naturen innan covidpandemin gav sig under pandemin ut för första gången. Gamla människor ökade inte sina naturbesök och de som hade en egen trädgård använde den istället för den vilda naturen. Avståndet till grönområdena var inte avgörande, människor ändrade sina naturvanor oberoende av avståndet till gröna miljöer.

Färre besök i naturen

Det är inte alla studier som visar att naturkontakten har ökat, och det visar sig vara skillnad mellan spontanbesök och organiserad verksamhet. Det som beskrivits ovan handlar mest om spontana och oorganiserade naturbesök, på grund av restriktionerna under pandemin har ju organiserade uteaktiviteter med större grupper oftast ställts in. I USA visade det sig att detta gjorde att ungdomar minskade sina utomhusaktiviteter och att de mådde psykiskt sämre under pandemin på grund av på den minskade aktiviteten (Jackson et al 2021). 

Hur naturen användes och inte användes

Skogen har blivit väldigt viktig under pandemin, men den har inte bara använts för själva utevistelsens skull utan också som en plats för socialt utbyte (Weinbrenner et al 2021). Naturen har varit en plats där man kunnat träffas på säkert avstånd från varandra.

Grekiska studenter med skoglig inriktning mådde psykiskt dåligt av att universitetet stängde ner och övergick till distansutbildning (Karasmanaki & Tsantopoulos 2020). Studenterna upplevde negativa känslor som ilska men också rädsla, panik och förtvivlan. Trots att det var tillåtet att vistas och träna utomhus under 42 dagars lockdown så utnyttjade inte studenterna möjligheten.

Skogsbad och Covid-19

Tre timmars skogsbad visade på positiva känslor, bättre ork, ökad vänlighet och uppmärksamhet i en spansk studie medan ångest, ilska, trötthet, spänningar och depressivt humör minskade hos deltagarna (Muro et al 2022). Författarna menar att skogsbad kan användas i preventivt syfte för att motverka de psykologiska sidoeffekterna av pandemin.

I Italien finns forskare som menar att skogsbad i medelshavsmiljö bidrar till lägre dödlighet i covid 19 genom att besökarna inandas gasformiga, antivirala föreningar som avges från växter (Roviello & Roviello 2022). Man anser sig ha hittat samband mellan högre andel träd och lägre antal döda i covid 19. Detta förklaras genom att träden avger gasformiga organiska föreningar (så kallade fytoncider) som enligt en molekylär studie kan binda till coronaviruset och fungera som spikprotein, på samma sätt som vid vaccination. Detta skulle, tillsammans med närhet till havet, milt klimat och medelhavskost, kunna ligga till grund till en lägre dödlighet, enligt forskarna.

Skogsbad och fysisk aktivitet kan användas som kur mot covid 19, hävdar i en reviewartikel (Roviello et al 2021). Man resonerar såhär: fysisk aktivitet kan fungera preventivt mot visrusinfektioner eftersom träning triggar biologiska processer i kroppen som leder till ett bättre naturligt försvar mot virusinfektioner. När man dessutom tränar i en medelhavsskog kan hälsofördelarna bli ännu större på grund av att man andas in fytoncider. Dessutom kan skogsbad minska stress, sänka kortisolhalten och hjälpa immunsystemet med hjälp av fytonciderna. De slutsatser som forskarna drar är något långtgående och får betraktas mer som ett möjligt scenario.

Ekosystemtjänster

I Tyskland undersöktes vikten av ekosystemtjänster under covidpandemin (Beckmann-Wübbelt et 2021). Invånarna föredrog de närliggande ekosystemtjänsterna och viktigast var rekreation i den tätortsnära och ”halvnära” skogen, oavsett hur ofta man var ute. Antalet människor som besökte dessa skogar ökade under pandemin, och deltagarna i studien påtalade betydelsen av stressreduktion under just den här tiden.

Naturljudens betydelse

Naturljud som studerades i en australisk nationalpark visade sig vara mer återhämtande under pandemin jämfört med före densamma (Qui et al 2021). Vattenljud upplevdes som mest vilsamt när människor var som mest stressade (alltså under coronapandemin).

Virtual reality

Kinesisk personal med hög belastning under pandemin (poliser, läkare och sjuksköterskor) fick under fem dagar se på ett tvåminuters videoklipp med naturscener varje dag, medan en kontrollgrupp tittade på stadsscener (Hu et al 2022). Resultaten visade att efter fem dagar ökade det självskattade välbefinnandet hos de som tittat på naturfilm men inte hos dom som tittade på stadsfilm.

En videofilm med skogsmiljöer jämfördes med en film med stadsmiljöer som visades för personer som tvingats in i karantän i Italien under pandemin. Skogsmiljön, men inte stadsmiljön, visade sig vara återhämtande och ångestdämpande, även om effekten var kortvarig (Zabini et al 2020).

/Text: Ann Dolling