Skogsterapi

Läkandeprocessen

Skogsterapi med upprepade skogsbesök under en längre tid förbättrar den mentala hälsan, minskar stress, förbättrar sömnkvalitet, utmattning, stress och utbrändhet (Vujcic & Tomicovic-Dubljevic, 2018; Dolling et al 2017; Sonntag-Öström et al 2015a). En skogsterapi över längre tid fungerar självläkande och deltagare som från början inte alltid är helt bekväma med interventionen identifierar sig allt mer med naturen, hittar lugnet, blir mindre stressade och börjar ta tag i sina liv för att skapa förändring (Lee et al 2019; Sonntag-Öström et al 2015b). Det som sker i skogsterapin är att deltagarna upplever en positiv sinnesstämning som följs av kognitiva och beteendemässiga förändringar. Processen kan beskrivas som en väg med stimulans, acceptans, rening, insikt och återhämtning som leder fram till en förändring (Oh et al 2020).

Vad är det som mäts?

I experimentella studier mäts olika indikatorer för att påvisa effekten av skogsterapi. De brukar delas in i psykologiska och fysiologiska indikatorer.

Psykologiska indikatorer – självskattning

Sinnesstämning, stress, ångest, depression, sömn, smärta, hälsa och återhämtning är exempel på mätningar där testpersonen själv, med hjälp av validerade enkäter, skattar sitt tillstånd. Här finns en uppfattning om att deltagaren själv kan styra sitt resultat och att resultatet därför kan överskattas.

Fysiologiska indikatorer – ej påverkbara

Fysiologiska indikatorer mäter tillstånd i kroppen oberoende av vad testpersonen tycker sig uppleva och anses därför som ett starkare bevis än självskattning. Puls, blodtryck, hjärtvariabilitet (HRV), serotonin och kortisol är fysiologiska parametrar som mäts för att påvisa minskad stress. Bland annat så kallade ”natural killer cells” (NK-celler) och antioxidanter mäts för att se om immunförsvaret förbättras.

För att utveckla ett mätsystem för effekterna av skogsterapi mättes 87 olika indikatorer under en tre dagar lång skogsterapi (Park et al 2021). 46 av dessa visade på signifikanta förändringar, bland annat gick blodtrycket ned direkt efter skogsvistelse men efter en vecka hade effekten klingat av. HRV blev bättre och skogsvistelsen hade positivt inflytande på anti-cancer- och immunsystemet. Halten av antioxidanter ökade direkt efter skogsvistelsen men klingade sedan av ganska fort. Serotoninhalterna gick upp efter skogsvistelsen och höll sig på höga nivåer. Kortisolet (som i många andra studier går ner) påverkades inte alls. Psykisk återhämtning och självförtroende ökade men mental styrka minskade och stressnivån (som brukar gå ned i de flesta studier) påverkades inte alls. Att resultaten varierar så mycket visar att det inte är så lätt att mäta effekterna av skogsterapi. Det är alltså inte så underligt att psykologiska och fysiologiska parametrar inte alltid stämmer överens. Det är dessutom extra svårt att mäta många av de fysiologiska parametrarna eftersom de kan variera mycket mellan personer, över dygnet och på grund av av att de påverkas av mycket annat än stressnivå.

Effekter hos olika målgrupper

Sinnesstämningen ökar hos personer med utmattningssyndrom både direkt efter ett skogsbesök men den positiva effekten håller även i sig över en längre tid som tre månader (Sonntag Öström et al 2015a). Skogsterapi under två månader förbättrar humöret och minskar ångesten hos personer med affektiva (till exempel depression) eller psykotiska sjukdomar (Bielinis et al 2019). Skogsterapi på egen hand ger mer självreflektion och fokus på ens eget inre medan guidad skogsterapi ger positiva känslor och främjar sociala band (Kim et al 2021).

Fosterhemsbarn förbättrar sina relationer till andra människor (Hong et al 2021). Ungdomar med skyddstillsyn ökar sin psykiska hälsa och har bättre hjärtvariabilitet-värden när de får delta i skogsterapi jämfört med ungdomar som får vara kvar på ungdomsvårdsskolan (Jeon et al 2021). Vuxna får mer positiva känslor, blir mindre stressade och får lägre blodtryck (Yua CP & Hsieha H 2020).

NK-celler, celler som förväntas kunna ”döda” bland annat cancerceller, ökar hos kvinnor med bröstcancer efter att de deltagit i en tilläggsbehandling med daglig skogsterapi under 14 dagar (Kim et al 2015). Kvinnor som jobbar i vården upplever stresslindring och bra återhämtning med hjälp av skogsterapi men de fysiologiskt mätta parametrarna (kortisol, hjärtvariabilitet och NK-celler) visade på motsatt effekt (Jung et al 2015).

/Text: Ann Dolling