Djur i skola, vård och omsorg

Djur blir också allt vanligare i äldrevården. Det kan handla om djur från lantgården som kommer på besök på ett äldreboende, som en kanin, en höna eller till och med en häst. Det finns äldreboenden där det numera finns en inneboende hund eller katt. Det som är intressant här är att acceptansen ökat trots att de konkreta vetenskapliga resultaten inte är särskilt många.

När det gäller djur som resurs i skola, vård och rehabilitering är det ännu inte lika accepterat.

Djurassisterade interventioner

Djurassisterad behandling med positiva resultat återfinns bland annat inom psykoterapi och i situationer där människor upplever mycket stress. Studier har gjorts på många olika målgrupper, som studenter, barn på sjukhus, personer med PTSD, barn med autism, äldre och dementa. De allra flesta forskningsstudierna är ganska små och saknar signifikanta resultat (till exempel Parbery-Clark et al 2021). Några av studierna är randomiserade (så kallade RCT-studier), men ändå inte särskilt stora. Det man har undersökt är bland annat djurens inverkan på stressnivå, ångest oro, blodtryck, puls, hjärtvariabilitet, biomarkörer som exempelvis kortisol. En studie visade att universitetsstudenter som riskerade att misslyckas med sina studier och som fick interagera med terapihundar minskade sin ångest och oro och ändrade sin studiestrategi för att lyckas med sina akademiska studier (Pendry et al 2020). För studenter med redan välfungerande studiestrategier hade terapihundbehandlingen ingen effekt. Studien är en av få större randomiserade studier med signifikanta resultat.

Boende på ett svenskt äldreboende som fick umgås med en hund uppvisade lägre puls och blodtryck (Handlin et al 2018) och högre fingertoppstemperatur. Den ökade fingertoppstemperaturen beror troligtvis på en minskning av aktiviteten hos det sympatiska nervsystemet och tyder därför på en minskning av stressnivån (Nilsson et al 2020).

För att djurassisterade interventioner verkligen ska bli en naturlig del av vården behöver politiker, andra beslutsfattare och vård- och hälsopersonal mer vetenskapliga resultat i form av större randomiserade studier (Fine & Andersen 2021). Därför är det olyckligt att de vetenskapliga studierna allt oftare handlar om sammanställningar av andras forskning där författare efter författare slår fast att det behövs fler randomiserade studier. En del av förklaringen till att det produceras sammanställningar och inte RCT-studier är att det är enkelt och relativt billigt att göra sammanställningar. Att genomföra en RCT-studie kräver att ett stort datamaterial samlas in från flera olika verksamheter som utför sitt program på ett likartat sätt. Detta är inte helt lätt och tar både tid, resurser och i slutändan mycket pengar för att få till en RCT-studie, vilket rimmar dåligt med forskningsfinansieringen idag. Man prioriterar snabba projekt som ger snabba resultat och som inte kostar så mycket pengar.

Det är därför man hela tiden hamnar i små forskningsprojekt och mängder av sammanställningar.

Med det sagt: Det är intressant att notera att trots en låg evidens, anses ändå djur kunna utgöra ett bra komplement i vården i form av ökad trivsel och underlättande av vården.

Hästassisterade interventioner

Hästen används ganska mycket både i fysisk och psykisk behandling. Att det fungerar för fysisk utveckling och förbättring är ganska väl vederlagt. Däremot finns det mindre forskning angående hästunderstödda interventioner för bättre psykisk förmåga och social utveckling (Kendall et al 2015). Många av studierna är små och kan inte uppvisa några signifikanta resultat. Större delen av forskningen har ägnats åt hästunderstödd behandling hos barn med autism och det finns en randomiserad studie som visar att den sociala motivationen ökar och att ouppmärksamhet och distraktion minskar hos barn som får interagera med hästar jämfört med barn utan hästkontakt (Bass et al 2009). Andra studier, ofta små, visar att hästunderstödda interventioner har positiv effekt på ADHD, schizofreni, intellektuell funktionsnedsättning, cerebral pares och fungerar bra för att fånga upp ungdomar ”på glid” (Kendall et al 2015). Hästunderstödda interventioner har också visat sig fungera vid posttraumatisk stress, och amerikanska veteraner upplever mindre stress och ångest när de deltagit i hästunderstödd terapi (till exempel Romaniuk et al 2018, Johnson et al 2021). Hästunderstödda interventioner ökar också livskvalitet, bryter isolering och ökar aktivitetsgraden hos personer med neurologiska störningar (Palsdottir et al 2020).

Grön omsorg

Grön omsorg är ett koncept där jordbruket med dess djur och verksamhet används i första hand inom dagverksamhet men även vid vård, terapi och rehabilitering. Även här kan man notera är att det finns väldigt många reviewstudier som sammanfattar området på olika sätt, faktiskt nästan lika många översikter som genomförda projekt. En av dessa är en sammanställning av studier i de nordiska länderna som visar att personer i grön omsorg (personer med mentala och/eller drogproblem, eller personer som varken har jobb eller går i skola och som behöver någon form av dagverksamhet) blir bättre på att bemästra olika situationer, får bättre mental hälsa, är mer fysiskt aktiva, har bättre struktur i vardagen och upplever mer meningsfullhet där djur och natur finns med som en stödjande del av verksamheten (Steigen et al 2016). Kontakten med djur, de naturliga omgivningarna, gruppledarens roll, den sociala acceptansen från och sammanhållningen med andra deltagare och de meningsfulla och anpassade aktiviteterna som deltagarna klarar av att hantera är alla viktiga faktorer i verksamheten. Alltså ett rakt igenom positivt resultat. En annan av översiktsstudierna drar slutsatsen att den största behållningen med grön omsorg är att deltagarna uppskattar att träffas, att de känner att de presterar något och att de känner tillfredsställelse och tillhörighet (Murrey et al 2019). Författarna anser däremot att evidensen, för att grön omsorg minskar depression och ångest är låg och att det inte finns några bevis för förbättrad livskvalitet. Alltså ett mycket mer modest resultat än i andra studier. Som vanligt efterfrågas större och randomiserade studier.

Kvaliteten på naturbesök ökade när barn med funktionshinder och deras vårdtagare deltog i en kurs om natur och djur (Sahlin et al 2019) Välbefinnandet ökade både hos brukarna och vårdgivarna, och deras relation påverkades positivt. Författarna menar att natur- och djurbaserad utbildning borde tillhandahållas oftare för grupper med olika funktionshinder.

/Text: Ann Dolling