Naturens roll för existentiell hälsa

Existentiell hälsa och ”meningen med livet”

”Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sitt sammanhang och sina personliga uppfattningar” enligt en beskrivning av Cecilia Melder, forskare inom existentiell folkhälsa. Det handlar hur man ser på livet, om meningen med livet och upplevelsen av sammanhang.

När naturens betydelse och dess upplevda värde i terapeutisk behandling undersöks, beskrivs naturen som stabil och pålitlig samtidigt som den alltid förändras och utvecklas över tid (Dybvik et al 2018). ”Så ska det vara”, säger deltagare i studien om denna beständighet och samtidiga förändring. Naturens cykliska väsen, som soluppgångar, solnedgångar och tidvatten, nämndes som aspekter som förstärker känslan av detta. Upplevelsen av naturen beskrivs som mötet mellan människan och elementen, där det ena påverkar det andra ordlöst. Det som beskrivs är den existentiella upplevelsen av att naturen är mycket större än jaget: det finns en känsla av tillhörighet, och storslagna vyer, stjärnor och djurliv har störst betydelse för den upplevelsen.

Att vara en del av något större uttrycks av deltagare med utmattningssyndrom i trädgårdsrehabilitering (Sahlin et al 2012). Naturen bidrar till att det existentiella tänkandet startar och deltagarna ser sig själva i naturens processer. Symbolismen med parallellprocesser mellan människan och naturen gör att man känner sig bekväm och detta bidrar i sin tur till att utveckla tankemodeller som man kan använda för att förklara sin egen situation. I naturen kan man reflektera över sitt liv, och naturupplevelserna bidrar till att återfinna sitt egenvärde och meningen med livet. Naturen fungerar helt enkelt som ett stödjande element.

Religionshistorikern och författaren David Thurfjell kallar svenskarna för ett granskogsfolk och menar att naturen har fått en mer eller mindre religiös och/eller existentiell betydelse för de sekulariserade svenskarna (Thurfjell 2020). Skogen berör och används som metafor. I skogen känner man sig omhändertagen, att vara där upplevs som privat och tryggt och man finner tröst. Många pratar med träden och upplever en samhörighet och en näst intill religiös jag-upplösning. Skogen är mer autentisk än vardagslivet och man känner att man kommer ”hem”.

Existentiell hälsa och livskriser

Mycket av forskningen om natur och existentiell hälsa handlar om hur människor använder och upplever naturen i en livskris, exempelvis vid cancersjukdom, förlusten av en närstående eller kring åldrandet och vetskapen om att man snart ska dö.

Att vara nära naturen kan öka det existentiella välmåendet (Roessler et al 2021). Naturen kan fungera som en "säker bas" och erbjuda cancerpatienter ett välbekant och vårdande sammanhang ur vilket nya perspektiv kan växa fram (Blaschke 2017).

Naturen kan också användas som copingstrategi för att hantera sorg efter ett förlorat barn (Ahmadi och Zandi 2021). Det har också visat sig att den viktigaste copingstrategin för svenska cancerpatienter är att vara i naturen (Ahmadi och Ahmadi 2015). Naturljud och promenader i naturen upplevs då som extra viktiga.

Cancerpatienter som deltar i ett existentiellt stödprogram upplever att naturen/omgivningen framkallar känslor av lugn och frid, ökat självförtroende och andlig tillhörighet (Assing Hvidt el al 2020). De upplever att naturen fungerar som ett andrum från utmattning i vardagen och från överstimulans i andra delar av det behandlingsprogram som de går igenom. De tar del av naturen genom att promenera eller cykla i skogen, utmed en kanal eller vid havet.

Forskningsområdet existentiell hälsa

Existentiell hälsa är ett relativt nytt område och forskningen är inte särskilt omfattande. Den forskning som finns är kvalitativ och bygger mestadels på intervjuer och enkätstudier med öppna svar. Eftersom ämnet handlar om vårt förhållningssätt till varandet och omgivningen är det svårt, kanske till och med omöjligt, att jobba med kvantitativa mått. 

/Text: Ann Dolling