Immunförsvaret

Skogsbad och immunförsvaret

Det finns forskning som visar att skogsbad och liknande påverkar immunsystemet positivt och har antiinflammatorisk, anti-allergisk och anti-astmatisk effekt (Peterfalvi et al. 2021; Andersen et al 2021; Li 2006 et al). Men när man ska bedöma resultaten är det viktigt att ha i åtanke hur dessa forskningsstudier har lagts upp. För det första är många av dem små och icke randomiserade. Dessutom har de ett högst begränsat antal försökspersoner och inga kontrollgrupper. Det gör att studierna kan visa positiva resultat, men det betyder inte att dessa kan räknas som signifikanta, det vill säga att man kan utesluta att de beror på slumpen. För att på ett vetenskapligt signifikant sätt kunna visa på effekter behövs större randomiserade studier med kontrollgrupp, till exempel som den studie som undersökte om aerosoler (luftburna partiklar) från vattenfall hade effekt på immunförsvar och stress (Grafetstätter et al. 2017). Där använde man sig av en grupp försökspersoner som lottades in i tre; en fick vistas vid ett vattenfall, en annan grupp utomhus och en tredje grupp som var hemma. Sedan jämförde man resultaten dem emellan. Båda utomhusgrupperna förbättrade sin lungfunktion och andra fysiologiska stresstestsparametrar. De som varit vid vattenfallet uppvisade dessutom positivt slemhinneimmunsvar och minskad stress.

Fytoncider – skogens doftämnen

Fytoncider är enkelt uttryckt en sorts ämnen växter utsöndrar, bland annat som försvar mot andra växter och organismer. Men kan ämnena också påverka människor? Kan de påverka vårt immunsystem? Det finns forskning som tyder på det.

I några studier har försökspersoner fått andas in fytoncider, exempelvis i form av doftämnen från barrträd. Därefter har man undersökt hur immunsystemet påverkats. I något fall har man undersökt antalet NK-celler (som är aktiva i försvaret bland annat mot tumörer och infektioner) före och efter inandning av fytoncider. Forskningsresultaten är motstridiga. Flera mindre studier får positiva resultat medan en annan studie av högre kvalitet inte kan hitta några skillnader efter inandning av fytoncider (Andersen et al. 2021).

En hel del forskning har också ägnats åt att testa fytonciders effekt på olika typer av celler och vävnader i rena laboratorie- eller djurförsök. I denna typ av studier har man sett positiv inverkan på immunsystemet med ökat antal och mer aktiva NK-celler och utslagning av olika cancerceller (Jo et al. 2021; Memon et al. 2021: Antonelli et al. 2020; Shin et al 2020; Cho et al 2017; Kang et al 2016). I ett försök att komma längre under standardiserade former fick 15 män bo på hotell och andas in eterisk cypressolja som spreds med hjälp av luftfuktare (Li et al 2009). Resultatet visade att fytonciderna a-pinene β-pinene återfanns i hotellrumsluften och att NK-cellernas antal och aktivitet ökade och adrenalin och noradrenlin minskade hos försökspersonerna varför författarna menar att fytoncider och stresshormoner troligtvis ökade aktiviteten hos NK-cellerna.

Det är dock viktigt att tänka på att det är stor skillnad på labb- och djurförsök och artificiell tillförsel av fytoncider jämfört med en situation där en människa befinner sig ute i verkligheten i skog eller annan natur. Det är inte klarlagt om den mängd fytoncider som man andas in vid till exempel ett skogsbad har lika positiv effekt som doftämnena i labbförsöken. Ändå pratas det ofta med självklarhet om fytoncidernas positiva påverkan på människans immunförsvar. Det har dessutom skrivits ett flertal vetenskapliga reviewartiklar som lyfter fram och befäster de positiva resultaten från labbförsöken samt från mindre tillförlitliga studier. Det är inte lätt som lekman att vara kritisk, men det bör man vara ändå. Det behövs större randomiserade studier utförda på människor på plats i naturen om vi ska få ett mer tillförlitligt svar om fytoncidernas betydelse för oss.

Dagsljus och solljus – skyddar det mot sjukdom?

Man utsätts för dags- och solljus så fort man sticker ut näsan på dagtid under sommarhalvåret. Vilken betydelse har det för hälsan?

D-vitamin är viktigt att nämna här. När solstrålning träffar vår hud bildas vitamin D som är viktigt för regleringen av kalcium i blodet. Kalcium behövs i sin tur för att bygga upp skelettet, därför kan för lite solljus ge upphov till bland annat ett mjukt skelett och deformerade leder. Vitamin D minskar också risken för att utveckla hjärtsjukdom och cancer samt har positiv inverkan på diabetes och mildrar förkylningar (Kauffman 2009). I vissa studier har man funnit att vitamin D minskar risken för allergi medan andra inte har sett någon effekt. När skelettet växer är det extra viktigt med vitamin D, därför ges så kallade AD-droppar till småbarn.

För den som vill veta mer om hälsoeffekter av dagsljus finns en utmärkt sammanställning av Beute och de Kort (2014).

Mikrobernas påverkan

När vi är i naturen utsätts vi för mer mikrober (organismer som är så små att vi inte kan se dem) än inomhus. Är det bra eller dåligt?

Det finns forskare som menar att det är ett problem att vi lever i en allt mer steril miljö och att vi inte från tidig ålder utsätts för tillräckligt mycket mikrober (Pfefferie et al 2021). Det gör att allergierna ökar. Den svenska läkaren och professorn i bakteriologi Agnes Wold har i sin forskning kommit fram till att den bästa uppväxtmiljön är ett jordbruk med djur. Hon och hennes kollegor har studerat jordbrukarbarn och stadsbarn och sett att barn som växer upp på en gård med djur – och därför exponeras för mer mikrober i vardagen – har betydligt mindre allergier (Lundell et al. 2015). Genom att utsättas mycket tidigt, och förmodligen i lagom låga doser, utvecklar barnen motståndskraft.

Andra forskare menar att brist på naturliga mikrober till och med är mer negativt för immunförsvaret än att utsättas för luftföroreningar (Pfefferie et al 2021; Weiland et al 1999). När man undersökte barn från Öst- och Västtyskland, efter Berlinmurens fall, fann man att barnen från väst där luftföroreningarna var lägre hade mer allergier än de från öst där luftföroreningarna var högre.

/Text: Ann Dolling