Vatten

Det är dock sällan forskningen koncentrerar sig enbart på vattenmiljön. Oftast är vattnet bara ett element bland flera andra i naturen, exempelvis när man jämför hälsoeffekter i parken, skogen och vattenmiljön. Och förvånansvärt lite i forskningen handlar om våra upplevelser av havet.

Völker et al (2011) – som myntat begreppet blå områden, blue space – har gjort en bra sammanställning av den hälsoforskning som trots allt finns om naturmiljöer med vatten. De konstaterar dock att det behövs fler studier kring känsla och upplevelse.

Promenader nära vatten

När man jämfört promenader i stadsmiljö med dito utmed ett vattendrag (kanal) och i naturen (skogen) visade det sig att både den gröna och den blå miljön bidrog till återhämtning och bättre kognitiv förmåga (Gidlow et al 2015). Humöret förbättrades i alla dessa tre miljöer, vilket tyder på att promenaden i sig också har positiv hälsoeffekt. Även Koselka et al (2019) har funnit att promenader, oavsett miljö, bidrar till bättre psykologisk status.

I en annan studie uppvisade personer som fick promenera utmed vatten bättre humör och välmående jämfört med när de gjorde samma aktivitet i stadsmiljö eller bara satt stilla i ett rum (Vert et al 2020). Forskning från Iran, där man frågade tusen äldre iranier om deras utomhusvanor, visade att de som fick vistas i en havsnära park stannade utomhus längre stunder än de som tillbringade tid i en park mitt i staden (Aliyas 2021). Havsparkspersonerna mådde dessutom bättre än människorna i stadsparken.

Tillgång och avstånd till vatten

Tillgång till sötvatten och kustnära områden har visat sig minska intaget av antidepressiva läkemedel bland äldre i Skottland (McDougall et al 2021). Att ha mycket sötvatten i sin närhet eller att bo nära kusten var viktigast. 

Rena naturmiljöer men också bebyggda områden som innehåller vatten har positiv inverkan på människor och ger mer återhämtning än miljöer utan vatten (White et al 2010).

En review-studie visar ett positivt samband mellan exponering för vatten, mental hälsa och välbefinnande samt ökad fysisk aktivitet (Gascon et al 2017).

Aktivitet eller bara vara och att ”ta in” omgivningen

Många av de studier som har gjorts kring hälsa och välmående med vattenmiljöer som arena handlar om aktiviteter i eller i relation till vattnet, som att surfa, köra drakbåt, segla, paddla kajak, fiska eller dyka för att återhämta sig från bröstcancer, PTSD, psykisk ohälsa och så vidare (Britton et al 2018).

Men det finns också några studier som handlar om att ”bara vara” i vattenlandskapet:

I en spansk studie jämförde man 25 personers upplevelse i ett skogsreservat, på en flodstrand och i en stadsmiljö. Deltagarna fick i grupper om sex vistas i alla miljöerna, men ordningen slumpades. Väl på plats fick de göra vad de ville så länge de inte simmade, motionerade hårt eller åt. Det visade sig att sinnesstämningen hos deltagarna förbättrades delvis i grön och blå miljö men inte i stadsmiljön. Salivkortisolet (kortisolhalten räknas som en stressmarkör) gick ned i den gröna miljön men inte i de andra två. Hjärtvariabiliteten (HRV) var bättre i den blå miljön än i de andra. Man mätte alltså flera olika värden, men tittar man närmare på resultaten ser man att de är spretiga och icke signifikanta (det vill säga man kan inte vara säker på att de inte berodde på slumpen) (Triguero-Mas 2017).

Man har också mätt EEG hos vårdpersonal samtidigt som de fick titta på bilder med natur och vatten i tjugo sekunder. Forskarna kunde då se att stressen i hjärnan minskade, medan en bild på en hård vägbeläggning som asfalt hade motsatt effekt (Cui et al 2021). Sjukvårdpersonal kan alltså troligen ha nytta av korta raster med vatten och natur för återhämtning, enligt författarna till studien.

I en annan studie fick deltagarna titta på bilder från parker samtidigt som forskarna mätte hudkonduktans och puls (två olika sätt att mäta stressnivån). Där kunde man se att vattenbilder minskade puls och hudkonduktans, vilket kan tyda på återhämtning (Zhang et al 2021).

Att samtidigt lyssna och titta på vatten ökade sinnesstämningen hos testpersoner i ytterligare en studie – de blev gladare, mer avslappnade och energiska (Zhang et al 2019).

/Text: Ann Dolling