Allmänt om naturhälsoforskning

Det är naturhälsoforskningen som lagt grunden till att natur- och djurbaserade terapeutiska och friskvårdande aktiviteter nu växer fram över hela världen. I Sverige används natur och trädgård exempelvis som resurs inom omsorg och äldrevård samt rehabilitering vid utmattningssyndrom och hjärnskador. Djur, som tjänstehundar och hästar, förekommer i stödjande och sociala funktioner inom bland annat skola, omsorg, äldre- och missbruksvård.

Naturhälsoforskarna återfinns inom många olika vetenskapliga områden, som medicin, psykologi, miljöpsykologi, landskapsarkitektur, skog och arbetsterapi. Var och en har en hemvist på en vetenskaplig institution, exempelvis på ett universitet, men samarbetar ofta internationellt och över ämnesgränserna.

Ett centralt begrepp är evidens – bevisvärdet för forskningen. I nuläget är evidensläget bra inom flera naturhälsoområden – och det blir stadigt ännu bättre.

Naturvistelser i vild natur, parker och trädgårdar kan, förutom inom vård, omsorg och liknande, också användas som egen- och friskvård. ”Behandlingen” har många fördelar: den är tillgänglig för nästan alla, kostnadsfri, öppen dygnet runt och har försumbara biverkningar. Under covid 19-pandemin har naturen dessutom varit den enda miljö som människor kunnat umgås i på ett smittsäkert sätt. I brist på resor, restaurangbesök, körsång och fester har människor kallbadat, haft picknick i parker, lagat mat över öppen eld, åkt skidor, paddlat och vandrat. Även naturovana barnfamiljer och kompisgäng har hittat ut och besökssiffrorna i naturreservat och nationalparker har slagit nya rekord.

Djur som häst, hund och katt med flera har också spelat en viktig roll under pandemin, inte minst som sällskap och motionskompisar till den som saknat annat vardagsumgänge. Men även barnfamiljer har tyckt sig behöva sällskapsdjur och kennlarna har sålt hundvalpar som aldrig förr.

Kanske kan våra reaktioner på krisen betyda något både för folkhälsan och forskningen framöver. Att både naturvistelser och djurumgänge blir allt mer populära skickar tydliga signaler till beslutsfattare och forskningsfinansiärer:

Detta är viktigt: Människor behöver djur och natur för att må bra!

Kort om forskningsresultaten

Det finns mängder av forskningsstudier som visar att naturvistelser och djurkontakt kan ha positiv betydelse för människans hälsa. 

• Naturvistelser hjälper mot psykisk ohälsa, som depression, ångest och stress.
  
  
• Aktiviteter utomhus kan förebygga och häva närsynthet hos barn och unga vuxna.
  
  
• Dags- och solljus hjälper. Ljuset triggar viktiga funktioner i kroppen och stödjer den naturliga dygnsrytmen. Det gör exempelvis att man sover bättre, men verkar också skydda mot allvarlig sjukdom.
  
  
• Det finns tydliga samband mellan ökad livslängd och boende nära grönområden. Upplevd ohälsa ökar med avståndet från dessa. Statistiskt sett är fördelen med att bo nära grönska störst för människor med låg socioekonomisk status.
  
  
• Utomhusluft är ofta bättre för hälsan än inomhusluft. Detta gäller även i stadsmiljöer, särskilt i större parker och grönområden med många träd och buskar.
  
  
• Naturvistelser kan ge bättre existentiell hälsa. Tröst, inre styrka, känsla av sammanhang och kravlöshet kan vara svåra att gradera och mäta, men intervju- och enkätstudier visar att naturen kan ge just detta.
  
  
• Djurkontakt kan betyda mycket för en människas välmående. De studier som gjorts hittills är relativt små och anses därför ha begränsat bevisvärde. Mer forskning behövs alltså. (På individnivå råder dock inget tvivel om att sällskapsdjur kan leda till bättre hälsa på olika sätt. Den som har hund eller häst får exempelvis oftast mycket fysisk aktivitet, något som är bevisat bra för hälsan.

/Text: Åsa Ottosson