Hur går forskningen till?

Forskningsmetoder

Mätning av kroppsliga reaktioner

Ett mått på att en människa slappnar av och blir lugnare kan vara att blodtrycket och halten av stresshormoner i kroppen sjunker. Detta mäts oftast med blodtrycksmanschett respektive saliv- eller blodprov. Ett annat mått som forskarna använder är hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV). Då mäter de tidslängden på vart och ett av hjärtats slag med hjälp av exempelvis EKG – elektrokardiografi. Slaglängden varierar alltid. När man varvar ner ökar mätvärdet, när man stressar upp sig minskar det. Man kan också, speciellt vid undersökningar av djurkontaktens betydelse, mäta oxytocinhalten i blodet. (Oxytocin är en signalsubstans som frisätts från hjärnan till blodet vid behaglig beröring. Ökad halt av oxytocin kan leda till ökad tillit, minskade aggressioner och minskad stress bland annat.)

En vanlig forskningsmetod är att jämföra de värden man får före, under och efter naturvistelsen, och/eller att jämföra värdena i aktivitet (som promenad) med dem man får i vila. Det är också vanligt att jämföra en persons data från en stadsmiljö med samma mätvärden från ett grönområde. Dessa studier gör oftast på friska vuxna.

Ett annat sätt att mäta – mer sällsynt på grund av att det är relativt kostsamt och komplicerat – är att undersöka aktiviteten i olika delar av hjärnan före och efter naturvistelsen med hjälp av hjärnscanning och EEG (elektroencephalografi).

Självskattning, intervjuer och enkäter

Många vetenskapliga studier med naturhälsoperspektiv bygger åtminstone delvis på att deltagarna själva skattar sitt mående. Då får de fylla i enkäter eller bli djupintervjuade före och efter enstaka naturvistelser eller hela rehabiliteringsperioder. Till sin hjälp har forskarna då standardiserade protokoll, som exempelvis så kallade Profile of mood states (POMS-test), Becks Depression Inventory (BDI II) eller Psychological general well-being (PGWB). När man har enkäter med fasta svarsalternativ gör man statistik av svaren. Ibland används djupintervjuer där deltagarna får berätta om sina upplevelser.

Bäst med lottad kontrollgrupp

En studie värderas högre rent vetenskapligt om den utöver gruppen som får interventionen har en kontrollgrupp som inte får den. Helst ska deltagarna dessutom lottats till de olika grupperna. Allra bäst är om de inte heller vet om de får behandling eller om de är med i kontrollgruppen, men detta är nästan omöjligt att uppnå när det handlar om forskning om naturbaserade interventioner.

Forskningsrapport med slutsatser och publicering

När alla data är insamlade vägs de samman och forskarna utvärderar och drar slutsatser utifrån dem. Hela studien beskrivs i en forskningsrapport som sedan, efter att ha blivit bedömd och godkänd av oberoende forskare, publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Sedan finns den sökbar på internet i olika databaser, som exempelvis Google Scolar (som är öppen för alla).

Forskningmiljöer

Natur

Grönområden och parker

All forskning utomhus kompliceras av att man är just utomhus. Det händer mycket i det fria som forskaren inte kan påverka, men som kan inverka på resultatet, miljön blir aldrig helt neutral eller laboratorielik. Vilken som är den specifika effekten av den naturliga omgivningen kan därför vara svårt att avgöra. En parameter som kan spela in är vädret. Utetemperaturen, exempelvis om det är soligt och varmt eller snöigt och regnigt, påverkar deltagarnas upplevelser och hur deras kroppar reagerar. Det kan också ljudnivåerna göra. Om man är nära en stad kan buller störa och irritera även om man befinner sig i en stor, grönskande park.

Dessa komplikationer ställer stora krav på utformningen av utomhusstudier som därför ständigt utvecklas för att bli mer rättvisande.

Mycket av den allmänna forskningen kring natur och hälsa sker i de naturområden som ligger närmast universitet och högskolor. De ligger bekvämt till för forskarna, och där kan de relativt enkelt hitta försökspersoner bland studenterna (vilket gör att deltagarna i studierna är i ungefär samma ålder, det vill säga relativt unga).

Trädgården, uteklassrummet, förskolegården

En trädgård, förskolegård eller liknande har samma utgångsläge forskningsmässigt som andra utemiljöer, men fördelen är att den relativt lätt kan omskapas och anpassas. Man kan exempelvis testa olika design och komma fram till vad som verkar mest gynnsamt ur naturhälsosynvinkel. Det går att inreda skyddade hörn där man kan vara avskärmad från omgivningen, ha särskilda platser för aktiviteter, låta ett hörn vara helt vilt medan resten är tuktat och så vidare. Uterummen kan vara till för rehabilitering vid utmattningssyndrom, rekreation för äldre, lek eller pedagogisk verksamhet för barn och mycket annat.

Just trädgården som läkande och lugnande miljö är relativt väl undersökt. I exempelvis USA och Storbritannien användes exempelvis odling och trädgårdsarbete som återhämtning för krigstraumatiserade soldater redan efter första världskriget. Det fungerade som en del av den psykiatriska behandlingen. Horticultural therapy blev så småningom ett universitetsämne och utvecklades vidare, bland annat inom äldrevård i USA, Storbritannien, Sydkorea med flera länder.

I Sverige har trädgårdsforskningen handlat om människor med utmattningssyndrom, depression, ångest, posttraumatisk stress och liknande svårbehandlade tillstånd där moderna mediciner inte verkar hjälpa. Man har också undersökt hur trädgården fungerar som vilsam och stimulerande miljö för äldre samt för stroke- och parkinsonpatienter.

I Sverige har forskning bedrivits i många år vid enheter som Gröna Rehab i Göteborg och rehabiliteringsträdgården i Alnarp (numera avslutad). På båda ställena har man satsat på så kallade multimodala team, där det exempelvis kan ingå arbetsterapeut, sjukgymnast, psykiatriker och trädgårdsmästare. Det är alltså inte bara naturmiljön som gör jobbet – faktorer som spelar in är också erfaren personal, social gemenskap med människor i samma situation som man själv samt aktiviteter som mindfulnessmeditation, avslappningsträning, terapisamtal, hantverk med mera.

Hav, sjöar och vattendrag

Vattnet som lugnande och stärkande miljö har inte studerats särskilt flitigt hittills. Dock finns finländska och brittiska forskare som undersökt hur människor mår när de är nära vatten och svenska och nordamerikanska forskningsprojekt där stranden rankats som nummer ett som lugnande plats i mer allmän naturhälsoforskning.

Skogen och övrig vild natur

I Sverige och övriga Norden är skogen en relativt ovanlig forskningsmiljö, dock har forskare vid SLU Umeå har gjort studier på deltagare  som varit sjukskrivna länge med utmattningssyndrom.

Östra Asien, med Japan i spetsen, ligger längre fram inom forskningen kring skogens lugnande effekter. Där har man sedan 1980-talet gjort stora mängder av studier inom ett myndighetsstött folkhälsoprojekt som sprider koncepten skogsbad (oftast att promenera i lugnt tempo och ta in skogen med alla sinnen, shinrin-yoku på japanska) och skogsterapi (terapeutiska aktiviteter med läkare eller specialutbildad skogsterapeut). Forskningen lägger grunden genom att visa att skogen hjälper. Dess uppgift är också att mot en avgift från intresserade kommuner certifiera terapeutiska skogar och promenadvägar runt om i Japan samtidigt som en specialorganisation utbildar guider som ska visa vägen ut för stressade storstadsbor och andra.

I Finland har forskare undersökt olika skogstypers påverkan på välmåendet. Man har också undersökt och kommit med förslag på hur en skog ska se ut för att fungera som rehabskog. Det har också svenska forskare gjort. De har dessutom räknat på kostnaden för en markägare att spara det mesta av skogen för rekreation och rehabilitering jämfört med att avverka den.

I länder som USA och Australien finns sedan länge Wilderness therapy eller Outdoor adventure therapy för ungdomar och vuxna. Där tittar forskarna på hur friluftsliv i grupp under en mer sammanhängande period påverkar människor. Det kan exempelvis handla om ungdomar med drogproblem eller med psykiatriska diagnoser. Norska forskare har gjort liknande studier. Svensk och nordamerikansk forskning har också undersökt hur några dygns friluftsliv med boende i tält kan påverka och återställa den inre kroppsklockan.

I laboratorium

I ett laboratorium eller liknande kan forskarna skapa en miljö som blir exakt likadan för alla som deltar i en studie. Man försöker då efterlikna naturupplevelsen så gott man kan genom att exempelvis låta deltagare uppleva naturbilder och naturfilm med 3D-glasögon på. Man kan också få lyssna på naturljud i hörlurar. Ibland lägger forskarna dessutom till dofter för att ytterligare efterlikna den verkliga miljön.

Reaktionerna hos deltagarna mäts, exempelvis med hjälp av EEG (elektroencephalografi), som registrerar elektriska impulser i hjärnan. Eller så använder man den mer avancerade metoden fMRI (magnetresonanstomografi). Den här typen av studier har genomförts i Sverige, men också på många andra ställen runt om i världen.

I Japan har man bland annat provat att sprida barrskogsdoft i hotellrum för att se om och hur det påverkar immunförsvaret hos stressade storstadsbor. Man har också i rena laboratorieförsök visat att doftmolekyler från skogen, så kallade fytoncider, får immunförsvarets NK-celler att bli fler och öka sin aktivitet.

Vid skrivbordet

Naturhälsoforskning kan också innebära att studera statistik från olika databaser och dra slutsatser från dessa.

Ibland följer forskarna hela befolkningar eller andra större befolkningsgrupper under lång tid. Det kan handla om att om att samla in och utvärdera statistik kring livsstil och dödlighet. Man kan sedan exempelvis jämföra befolkningsgrupper som bor i olika miljöer, som i innerstan eller nära grönområden. Sådana stora befolkningsjämförelser har bland annat gjorts i England, Nederländerna och USA.

Dessa studier har fördelen att innehålla data som rör väldigt många människor, nackdelen är att det ofta är svårt eller omöjligt att veta vad som är orsak och verkan när det gäller resultaten.

Djur

I terapi- eller sjukrummet

Den moderna psykiatrin var tidig med att upptäcka vilken god inverkan ett sällskapsdjur kan ha på en människas välmående. En av pionjärerna inom forskningen, Boris Levinson, hade inte hunnit stänga in sin hund Jingles i ett annat rum när hans klient, ett autistiskt barn, kom in i terapirummet. Hunden och barnet fick genast kontakt och Levinson lät hunden vara kvar. Den blev som en brygga mellan terapeuten och barnet, hela terapisituationen förändrades positivt. Levinson kom 1961 med vetenskaplig dokumentation kring detta och många andra forskare och praktiker följde efter. Israel och USA dominerar forskningsområdet idag. Ett annat forskningsfält är sällskapsdjur på sjukhus. Djuren kommer då på tillfälliga besök, exempelvis på barnavdelningar.

Stallet och bondgården

Hästunderstödda interventioner används inom både fysisk och psykisk behandling, och har i ökande grad blivit föremål för vetenskaplig forskning. Människor med funktionsvariationer av olika slag som rörelsehinder, autism, ADHD, schizofreni eller med missbruksproblem deltar dels i arbetet med hästarna i stallet, dels i ridaktiviteter. Det kan handla om alltifrån dagverksamhet och terapi till vård och rehabilitering. Forskningen pekar på att det inte bara är hästumgänget utan också den sociala miljön och det fysiska arbetet i stallet som bidrar till den positiva upplevelsen.

Begreppet Grön omsorg används i Sverige om omsorg, rehabilitering, aktivering och boenden som bedrivs på lantgårdar med djur som satsar särskilt på att ta emot människor med behov av särskilt stöd. I Region Skåne har man satsat på vad man kallar naturunderstödd rehabilitering (NUR) på lantgård för sjukskrivna på i nuläget åtta särskilt utvalda gårdar. Verksamheten baseras på forskningen i Alnarps rehabiliteringsträdgård. I Norge finns motsvarande projekt – Inn på tunet – i hela landet. Bland annat har man inom projektet. bedrivit forskning om hur dementa kan dra nytta av vistelser på lantgård.

Äldreboendet, förskolan och andra offentliga inrättningar

Sociala tjänstehundar, katter, höns och andra djur förekommer ibland på boenden för äldre och dementa med goda resultat enligt forskningen. Inom förskole- och skolverksamhet, på fängelser med mera förekommer också ibland djur, som hundar, i verksamheten. Det finns forskningsstudier även kring detta.