Hur värderas forskningen?
Senast ändrad: 13 januari 2023
Forskningen om naturens betydelse för hälsan håller generellt en hög nivå om man jämför med vetenskapliga studier inom många andra så kallade alternativa metoder för hälso- och friskvård. Det finns tusentals vetenskapliga studier som pekar i samma riktning: naturen hjälper, på många olika sätt. Ändå når naturhälsoforskningen sällan upp till samma nivåer av evidens (värdering av vetenskapliga bevis) som exempelvis den kring läkemedel. Det beror bland annat på att de allmänt accepterade modellerna för evidensvärdering inte fungerar särskilt bra för forskningen kring natur och hälsa.
Vad är evidens?
Evidens är ett begrepp som används när man pratar om bevisvärdet inom olika forskningsfält. Stark evidens anses en behandling eller ett läkemedel ha när i efterhand noggrant granskad forskning visar att den fungerar effektivt mot ett visst tillstånd eller en åkomma. Måttlig evidens är ett steg nedåt i bevisvärderingen. Då är oberoende, granskande forskare ganska säkra på en behandlings goda effekter, men anser att mer kunskap behövs. Svag evidens betyder att den forskning som hittills gjorts inom ett behandlingsområde inte räcker till för att vara säker på effekten.
Evidensläget inom naturhälsoforskningen
Naturvistelser hjälper mot stressrelaterad psykisk ohälsa, depression och ångest
Det finns stark evidens för att ju mer man vistas i grönområden (även i stad och tätort) desto bättre mår man psykiskt. Den goda effekten uppnås dessutom relativt snabbt, enligt internationell forskning. Man har också sett tydligt minskade symtom på ångest och depression. Det finns också trovärdiga studier som visar goda resultat när det gäller personer med ADHD, posttraumatisk stress, schizofreni med mera.
Att bo nära grönska är bra för hälsan
Människor som har nära till naturen håller sig statistiskt sett friskare, lever längre och upplever sig som mindre stressade, enligt flera större internationella studier. Nyttan med att bo nära grönska är allra störst för de människor som har lägst socioekonomisk status i samhället.
Dags- och solljus påverkar positivt, liksom utomhusluft
Att i måttlig omfattning utsättas för dags- och solljus är bevisat bra för hälsan. Det handlar dels om att nyttigt D-vitamin bildas i solbelyst hud – viktigt för uppbyggnaden av kroppens celler liksom troligen i försvaret mot hjärt-kärlsjukdomar – dels om att själva ljuset triggar viktiga funktioner i kroppen och stödjer den naturliga dygnsrytmen. Det kan exempelvis göra att man sover bättre, men verkar också skydda mot allvarlig sjukdom.
Utomhusluft är en annan hälsofaktor, enligt forskningen. Detta gäller även i stadsmiljöer, i alla fall om man vistas i större parker och grönområden med många träd och buskar (som absorberar och filtrerar luftföroreningar).
Naturvistelser hjälper mot närsynthet
Aktiviteter utomhus kan förebygga och hjälpa mot närsynthet hos barn och unga vuxna, det anses bevisat med säkerhet. Det mesta av forskningen är gjord i Ostasien där problemet med närsynthet är väldigt stort hos barn och ungdomar. Orsaken tros vara att de spenderar det mesta av sin tid inomhus med studier och framför dataskärmar och andra digitala hjälpmedel.
Att vara ute är bra för äldre och barn
Bättre livskvalitet, kognition (tänkande, uppmärksamhet, minne med mera), fysisk kapacitet och färre symtom på depression är bara några av de positiva effekter som forskningen visar när det gäller äldre. För barn med beteendeproblem och svårigheter som exempelvis ADHD fungerar naturvistelser också bra. Barns motorik och utveckling förbättras också av att vara ute i naturen, enligt forskning.
Syn-, hörsel- och doftintryck kan hjälpa
Många forskare intresserar sig för vad sinnesintrycken i naturen kan betyda för människans välmående och lugn. Det är relativt komplicerad forskning som det behövs mer av för att stärka evidensläget.
Några av de lugnande företeelser i naturen som internationella forskare har visat på är de mönster i naturmiljön som upprepar sig i olika skalor, så kallade fraktaler. Fågelsång har det också forskats kring – både hur olika arters sång påverkar och fågelsång tillsammans med naturdoft. Barrskogsdofters betydelse forskar man om i länder som Japan och Kina. Studier visar att dofterna inte bara triggar lugn-och-rosystemet i kroppen, utan också immunförsvaret. Det är effekter som också svenska forskare har sett – men här i trädgårdsmiljön. De frågar sig bland annat: Kan den goda effekten ha med mikroorganismerna i jorden att göra? Mer forskning behövs.
Bättre existentiell hälsa
Naturen kan betyda mycket för den existentiella hälsan. Tröst, inre styrka, känsla av sammanhang och kravlöshet är positiva effekter av naturvistelser som människor förmedlat till forskare i intervjuer och enkäter på många platser i världen. Eftersom Världshälsoorganisationen (WHO) pekat ut existentiell hälsa som mycket viktig för en människas välmående kommer förhoppningsvis mer forskning kring detta.
Positiv koppling mellan djurkontakt och hälsa
Forskning visar att det finns en koppling mellan djurkontakt och förbättrad hälsa. De studier som gjorts hittills – de flesta från USA, Kanada, England och Australien – inom exempelvis hälso-, natur- och beteendevetenskaperna är dock relativt små och anses därför ha begränsat bevisvärde. Man vet en del om att djurkontakt kan fungera positivt, men mindre om varför. Mer forskning behövs alltså, också i Sverige.
De indirekta effekter som djurkontakt ofta har, som exempelvis ökad fysisk aktivitet och ökat socialt umgänge, är dock utan tvivel bra för hälsan.
Olika typer av studier
Experimentella studier
Deltagarna i en experimentell studie utsätts för en behandling, ett läkemedel eller liknande och forskarna studerar sedan resultatet med målet att fastställa och analysera effekten. Detta är den vanligaste forskningsmetoden inom naturhälsoforskningen.
Metaanalyser och systematiska kunskapsöversikter
Högt i kurs i vetenskapsvärlden står också så kallade metaanalyser. De görs genom att en grupp ämneskunniga forskare söker igenom forskningsdatabaser för att hitta exempelvis experimentella studier om ett specifikt ämne, exempelvis trädgårdens betydelse för hälsan. Bland de studier som de hittar – det kan vara tusentals – väljer de ut den forskning som de bedömer har den högsta kvaliteten (först har de bestämt ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att studien ska anses ha hög kvalitet). När urvalet är gjort bearbetas studiernas resultat med statistiska metoder, bland annat för att säkerställa att inte slumpen spelat in. Ju fler studier av hög kvalitet som har likartade resultat och ju större gruppen försökspersoner är, desto bättre. Det är också fördelaktigt om forskningen har gjorts i flera olika länder och med olika metoder.
Jämförelsen mellan studierna och de slutsatser de oberoende forskarna kommer fram till – själva metaanalysen – redovisas sedan i en vetenskaplig artikel som granskas av andra forskare innan den publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Därefter görs artikeln sökbar i en forskningsdatabas.
Förutom metaanalyser görs också systematiska kunskapsöversikter. Även dessa ger en god bild av det samlade forskningsläget även om de inte innehåller en statistisk analys av studierna.
Randomiserade kontrollerade studier
Bland de experimentella studierna värderas den dubbelblinda randomiserade kontrollerade studien högst. Deltagarna lottas till olika grupper, men bara en grupp får behandlingen medan de andra får en placebobehandling (som sockerpiller) eller ingenting alls. Dubbelblindheten innebär att varken de inblandade forskarna eller deltagarna får veta vilken grupp som får den förmodat verksamma behandlingen. (Enkelblinda studier finns också, där vet inte deltagaren vilken behandling han eller hon får, men forskaren vet.) Den här sortens studier fungerar bra när det gäller läkemedel men inte när man undersöker effekten av rehabilitering, kroppsliga behandlingar och liknande. Det beror på att man exempelvis inte kan vistas i naturen, få en massagebehandling eller umgås med en hund utan att veta om det själv. Det är alltså omöjligt att göra ”blinda” studier.
Inom naturhälsoområdet får man därför hålla sig till randomiserade kontrollerade studier. Där slumpas deltagarna till två grupper (randomisering): en grupp som ska få den behandling man vill undersöka och en kontrollgrupp (kontrollen) som inte får den (alternativt får annan behandling). Grupperna bör vara så likvärdiga som möjligt för att resultatet ska bli pålitligt i slutänden.
Kohortstudier
I det som kallas för epidemiologisk forskning, där kohortstudierna ingår, studeras statistik med det övergripande målet att hitta samband mellan vissa specifika sjukdomar och exponering för riskfaktorer. Med hjälp av resultaten kan sedan exempelvis myndigheter i bästa fall vidta åtgärder som gynnar medborgarnas hälsa.
I en så kallad longitudinell kohortstudie följer forskarna under en längre tidsperiod med flera nedslag (longitudinellt) en avgränsad grupp individer (kohort) som har en gemensam erfarenhet, exempelvis att de bor vid ett grönområde eller att de röker. Man får genom upprepade mätningar och kontroller statistik över vilka sjukdomar gruppens medlemmar har, vid vilken ålder de dör, och så vidare. När den bestämda tidsperioden är till ända sammanställs och analyseras resultaten.
Intervjuer, enkäter och fallstudier
Inom samhällsvetenskapen är intervjuer (individuella eller i grupp), självskattningar i enkätform och liknande viktiga forskningsverktyg. Själva utformningen av frågor och frågeformulär är dock mycket viktig, inte minst för att utfrågarens förväntningar inte ska kunna påverka försökspersonernas svar.
Inom hälso- och stressforskningen används ofta så kallade validerade enkäter, alltså enkäter där man enkelt uttryckt säkert kan fastställa att deltagarna verkligen svarat på det som efterfrågats. Svaren behandlas sedan statistiskt av forskarna som drar slutsatser från resultatet.
Enkäter eller djupintervjuer med öppna svarsalternativ har liksom fallstudier lägre evidensvärde eftersom de inte går att göra sifferstatistik av. De kan ändå vara intressanta som komplement till exempelvis validerade enkäter eller experimentella studier eftersom de ger detaljer och fördjupar studien på ett sätt som statistik och mätningar inte kan.
Kvantitativa och kvalitativa undersökningar
Inom forskningsvärlden används också begreppen kvantitativa respektive kvalitativa undersökningar/studier när det handlar om forskningsmetoder.
En kvantitativ undersökning handlar om att samla data och siffror – från exempelvis en enkät med fasta svarsalternativ, mätvärden från experimentella studier eller befolkningsstatistik – som sedan kan analyseras. Resultatet blir en sorts helhetsbild och ger forskarna chansen att dra generella slutsatser kring ämnet som studeras.
En kvalitativ undersökning är å sin sida en metod som man kan använda för att fördjupa ett ämne. Forskarteamet ägnar sig först åt djupintervjuer, beteendeobservationer, gruppdiskussioner eller liknande och redovisar sedan försökspersonernas intryck, åsikter med mera i löpande text. Detta ger en mer personlig och detaljerad bild av det man undersöker.
De två forskningsmetoderna används och fungerar var och en för sig, men förekommer också ofta i samma forskningsstudie. Då kan de på ett utmärkt sätt komplettera varandra.
Forskning i Norden - några exempel
Vad behövs för att förbättra evidensläget och föra forskningen framåt?
Evidensbaserad praktik - vad är det?
Text/Åsa Ottosson