Kontaktinformation
Lisbeth Slunga Järvholm, Professor, överläkare
Avdelningen för hållbar hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet. lisbeth.slunga-jarvholm@umu.se
Eftersom naturen påverkar människors känslor, sinnesstämning, fysiologiska reaktioner, tankar och beteenden så finns det många möjligheter att mäta hälsoeffekter, men också stora utmaningar.
Mänskligt liv kännetecknas av dynamiska förlopp och biologiska rytmer. När vi är aktiva på dagen blir vi stimulerade och engagerade, men också trötta efter ett tag. En långsiktigt god hälsa kännetecknas av en dynamik där vi hela tiden växlar mellan aktivitet/uppvarvning och avkoppling/återhämtning. Därför är det svårt att hitta en metod som vid ett visst tillfälle entydigt mäter hälsa och välmående. Man behöver också ta hänsyn till sammanhanget och tidsförloppet.
Fysisk träning anses vara hälsosam. Fysisk träning kan emellertid också beskrivas som en form av uppvarvning eller stressreaktion som behöver efterföljas av vila och uppbyggande processer för att bli välgörande. Intellektuella utmaningar kan på liknande sätt vara stimulerande och innebära lärande och positiv utveckling. Men även i det fallet behövs regelbunden mental vila och återhämtning för långsiktiga positiva effekter. När man mäter fysiologiska parametrar, som t ex. puls och blodtryck, under aktivitet respektive vila får man olika resultat, men i båda fallen kan det vara fråga om en långsiktigt hälsosam process.
Hälsosamma aktiviteter i naturen kan således vara av både aktiv och mera vilsam karaktär. Vi vill oftast mäta tecken på återhämtning av naturen, men även aktiviteter i naturen som t ex. fysisk rörelse och social interaktion är hälsofrämjande.
För många har livet numera blivit alltför kravfyllt och hektiskt. Vi känner oss stressade och får inte tillräcklig återhämtning mellan varven. Vi prioriterar kanske bort långsiktigt välgörande aktiviteter som fysisk träning och att umgås med vänner. Men vistelse i naturmiljöer kan hjälpa oss att skifta fokus och slappna av. Dessutom stimulerar naturen oss till hälsosamma aktiviteter. Vi vill förstås kunna mäta dessa effekter objektivt, men det är en stor utmaning att kunna göra det under olika förhållanden och aktiviteter utomhus.
Det är i verkliga livet svårt att isolera påverkan av en faktor från allt annat som händer samtidigt. När vi gör experimentell forskning försöker vi hålla alla andra faktorer konstanta, men det innebär samtidigt en rätt onaturlig situation, som bara kan upprätthållas under en begränsad tid.
När vi vistas ute i naturen i verkligheten så är det många saker som påverkar; naturens egenskaper, våra tidigare erfarenheter, väder och vind, utrustning/kläder, dagsform, matintag, om vi är fysiskt aktiva eller inte, ev. samtidiga sociala sammanhang, händelser i livet, aktuella mediciner och ev. sjukdomar m.m. Ålder och kön kan också ha betydelse. Allt detta innebär att det är svårt att renodla effekterna av enbart naturmiljön.
Inom forskningen vill man helst ha någon form av kontrollgrupp eller kontrollsituation där personerna inte utsätts för den faktor man vill studera, men där allt annat är lika. Detta är svårt att åstadkomma i verkligheten. Metodologiskt är det en fördel om man kan göra upprepade mätningar på samma person. Man skulle t ex kunna mäta dels i natur och dels i stadsmiljö på samma individ.
Vi kan mäta snabba, övergående reaktioner av vistelse i natur, t ex känslor, välbefinnande, puls, blodtryck och hormoner. Men vi kan också undersöka mera långsiktiga effekter på hälsan. I det senare fallet används ofta epidemiologiska studier. Man studerar då rätt stora grupper i befolkningen, som i olika grad vistas i natur, och följer sedan upp dem efter en längre tid för att undersöka deras risk att utveckla olika sjukdomar. Ett problem i dessa studier är att man måste ta hänsyn till andra faktorer som skiljer sig åt mellan de grupper man studerar. Man skulle kunna tänka sig att ”naturmänniskor” lever hälsosammare även i övrigt, tränar mer, äter bättre mat, röker inte osv.
För utvärdering av naturbaserade interventioner och rehabilitering är det allra bäst om man kan göra en randomiserad studie där deltagarna lottas till behandling eller kontrollgrupp. I dessa fall undersöker man som regel effekter på hälsan efter någon eller några månaders behandling. Det är tyvärr ofta svårt att få till en riktigt bra kontrollgrupp och särskilt när det handlar om behandling under lång tid.
Det har på senare tid skett en kraftig utveckling av nya användarvänliga metoder för att mäta fysiologiska effekter av stress och återhämtning. Det finns t. ex. träningsklockor att köpa som mäter både hjärtfrekvens och dess variabilitet, fysisk aktivitet och sömn. Individen får vanligen återkoppling direkt via sin mobil.
Det är svårare att göra mätningar på grupper eftersom de mätverktyg som marknadsförs vanligen är utformade för enbart individuell återkoppling av resultaten. Om en ska sammanställa data från flera personer samtidigt måste man få tillgång till basdata från företaget. Samtidigt måste en beakta de krav på integritet och datahantering som gäller. Det brukar i dessa fall vara bra att samarbeta med forskare inom fältet. Det finns utrustning att köpa som är avsedd för forskning så att en kan tanka över alla insamlade data till dator för vidare bearbetning.
Här nedan redogörs översiktligt för olika metoder som kan användas för att mäta hälsoeffekter i samband med vistelse i naturen. De baseras till stor del på de teorier som ligger till grund för naturens hälsofrämjande effekter och de flesta har använts med goda resultat inom forskning och praktisk verksamhet.
Text/ Lisbeth Slunga-Järvholm
Lisbeth Slunga Järvholm, Professor, överläkare
Avdelningen för hållbar hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet. lisbeth.slunga-jarvholm@umu.se