Psykologiska mätmetoder

Senast ändrad: 24 januari 2023

Här nedan redogörs översiktligt för olika metoder som kan användas för att mäta psykologiska hälsoeffekter i samband med vistelse i naturen. De baseras till stor del på de teorier som ligger till grund för naturens hälsofrämjande effekter och de flesta har använts med goda resultat inom forskning och praktisk verksamhet.

 

 

 

Utvärdering av känslomässigt, affektivt tillstånd

POMS (Profile of Mood States), PANAS (Positive and Negative Affect Scale)

Både POMS och PANAS består av frågeformulär som innehåller listor på olika känslouttryck. Personen skattar i vilken grad känslan förekommit senaste tiden. Instrumenten har använts inom idrottsmedicin för att upptäcka överträning, men också inom miljöpsykologisk forskning. Antalet känslouttryck kan variera i olika versioner av instrumenten.

Referens POMS - McNair, D. M., Lorr, M., and Droppleman, L. F. (1971). Manual for the Profile of Mood States (POMS). San Diego: Educational and Industrial Testing Service.

Referens PANAS - Watson, D., Clark, L. A., & Tellegen, A. (1988). Development and validation of brief measures of positive and negative affect: The PANAS scales. Journal of Personality and Social Psychology, 54(6), 1063–1070.

ZIPERS (Zuckerman Inventory of Personal Reactions)

Frågeformuläret innehåller 12 påståenden som mäter individens känslor och ångest vid en given tidpunkt. Det har använts inom miljöpsykologisk forskning där man undersökt affekter och ångest i samband med exponering för olika typer av miljöer. Resultaten indelas i fem faktorer; 1/ rädsla, 2/ positiv affekt, 3/ ilska, 4/ uppmärksamhet - hanteringsförmåga, och 5/ sorg - vemod.

Referens – Zuckerman M, Development of a situation–specific trait-state test for the prediction and measurement of affective responses. J Consult Clin Psychol 1977 Aug;45(4):513-23.

Mätning av SINNESSTÄMNING enligt Sonntag et. al.

Ett enkelt frågeformulär som konstruerats för att fungera bra i samband med utomhusvistelser. Det bygger på olika känslor eller sinnesstämningar på samma sätt som i POMS och ZIPERS, men fokuserar på känslor som man kan förvänta att se effekter på i samband med vistelse i naturmiljöer. Det består av 6 frågor på en 10-gradig skala och med två ändpunkter för varje fråga; spänd – avspänd, trött – pigg, ledsen – glad, irriterad – harmonisk, rastlös – lugn, splittrad – klartänkt. Läs mer om sinnesstämningsenkäten här!

Sonntag-Öström E, Nordin, M, Slunga Järvholm L, Lundell Y, Brännström R, Dolling A. 2011. Can the boreal forest be used for rehabilitation and recovery from stress-related exhaustion? A pilot study. Scandinavian Journal of Forest Research 26: 245-256. 

Stress-Energi

Frågeformulär med 12 frågor som mäter sinnesstämning. Har främst använts inom arbetslivet för att mäta känslor relaterade till stress och energi. Har ännu inte använts i någon större grad i forskning för att mäta hälsoeffekter av natur, men borde kunna fungera bra.

http://nile.lub.lu.se/arbarch/ah/2002/ah2002_12.pdf

 

Upplevelse av återhämtning i naturen

PRS (Perceived Restorativeness Scale)

Ett frågeformulär som utvecklats av Terry Hartig och som baseras på ART (Attention Restoration Theory). Det består vanligen av 16 påståenden som mäter fyra viktiga komponenter i naturupplevelsen; 1/ ”att vara borta från vardagen”, 2/ tillfällen till fascination, 3/ upplevelse av en sammanhållen helhet, och 4/ förenlighet, dvs. miljön överensstämmer med mina behov.

Referens - Terry Hartig, Florian G. Kaiser & Peter A. Bowler, Further development of a measure of perceived environmental restorativeness. Arbetsrapport/Working Paper No. 5. Uppsala Universitet May 1997.

ROS (Restoration Outcome Scale)

ROS

Detta frågeformulär består vanligen av sex frågor som fastställer olika dimensioner av en restorativ, dvs återhämtande, upplevelse i miljön; avslappning, återställd förmåga till uppmärksamhet, tankarna klarnar, och upplevelse av vitalitet och självförtroende. Har använts vid forskning om naturmiljöers restorativa effekter.

Referens – Korpela KM, Ylén M, Tyrväinen L, Silvennoinen H. Determinants of restorative experiences in everyday favorite places. Health & Place 2008;14:636-652.

Neuropsykologiska tester

Dessa tester utförs vanligen av psykologer och mäter t ex. förmåga till uppmärksamhet och minne. Om man befinner sig ute i naturen så är det en fördel att använda tester som är enkla att utföra.

Några tester som använts för att studera effekter av vistelse i naturmiljöer är ”Necker-kuben”, Digit Span Forward, Digit Span Backward, och SDMT (The Symbol Digit Modalities Test) som är ett avkodningstest. Dessa tester mäter fokuserad uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och minne. Det är viktigt att testerna utförs på ett standardiserat sätt i samarbete med psykolog och etablerade forskare.

Referens – Ottosson J. Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov. Utgåva 155 av Stad & Land (Alnarp 1982). 

Kvalitativa intervjuer

Det finns olika metoder att använda. Vid induktiv metod, som ofta används vid intervjuer, utgår du från innehållet i intervjuerna och skapar en teori eller modell. Vid deduktiv metod utgår du från en befintlig teori för att sedan kunna dra slutsatser. Du bör ha gått kurs i kvalitativ metodik och samarbeta med forskare som har erfarenhet av intervjuer. Det är vanligt att man använder en intervju-guide med rätt öppna frågor och att man är beredd att gå vidare med följdfrågor för att få mer information. För att kunna göra en noggrann bearbetning och analys av intervjuerna bör de spelas in.

Text/ Lisbeth Slunga-Järvholm