Hälsomätningar - bakgrund

Senast ändrad: 24 januari 2023
Person som vandrar i tät björkskog

Vi vet både från egna upplevelser i naturen och forskning att naturen har hälsofrämjande effekter. Vi har alla upplevt välbefinnande och positiva känslor av att vistas i natur, vi känner oss ofta lugna och avskilda från livets andra göranden och måsten. Naturen kan också fascinera, väcka intresse och inge en känsla av delaktighet, sammanhang och rymd.

Inom den miljöpsykologiska forskningen har man fokuserat mycket på naturens förmåga att underlätta återhämtning och återställa fysiologiska, psykologiska och emotionella resurser.

Det finns flera teorier som förklarar hur naturen påverkar oss. De mest kända beskrivs här nedan.

  • ”Psycho-evolutionary Theory” och ”Stress Reduction Theory”
    Dessa teorier utvecklades av Roger Ulrich och har sin grund i evolutionen och hypotesen om biofili, dvs att människan har en sedan länge nedärvd fallenhet att tycka om och må bra i naturen. Ulrich integrerar också modern klinisk psykologi och beteendemedicin i sina teorier. Han beskriver hur vår upplevelse av miljön startar genom affekter (medfödda känslor), som leder till fysiologiska reaktioner, tankar och handlingar som har betydelse för vår överlevnad och vårt välbefinnande. Miljöns egenskaper ger också en estetisk respons. Vi slappnar av, känner harmoni och får återhämtning. Ulrich påpekar också att våra förvärvade erfarenheter, t ex. upplevelse av natur i barndomen, har betydelse för våra reaktioner, tankar och beteenden i naturen.

  • ART – ”Attention Restoration Theory”
    Denna teori utvecklades av Rachel och Stephen Kaplan och fokuserar på våra kognitiva och mentala resurser. Teorin beskriver hur olika typer av uppmärksamhet används vid arbete/problemlösning och vid vistelse i natur. Vi använder till vardags viljestyrd och riktad uppmärksamhet för att lösa olika arbetsuppgifter. Denna uppmärksamhet är energikrävande och tröttar ut oss. I naturen använder vi istället mer av spontan uppmärksamhet som gynnar återhämtning, återställer våra kognitiva förmågor, och gör oss till freds. Återhämtningen sker ger att naturen har s.k. restorativa egenskaper, dvs förmåga att återställa och stärka oss. ART identifierar fyra viktiga komponenter för återhämtning i naturen – 1/ en upplevelse av ”att komma iväg från vardagens bekymmer”, 2/ fascination, 3/ upplevelse av omfattning/helhet, och 4/ kompatibilitet eller förenlighet, dvs naturen kan tillgodose mina behov och önskemål. 

 

Hälsofrämjande naturmiljöer som vi vanligen mår bra av kännetecknas av utsikt, skydd, grön växtlighet, vatten, estetik, ordning och harmoni, samt fascination. De teorier som beskrivs ovan kompletterar varandra och ger tillsammans en god grund för hur vi kan förstå naturens positiva effekter på människan.

Text/ Lisbeth Slunga-Järvholm