Myrforskning på Degerö

Degerö Stormyr är en näringsfattig myr, vilket är den vanligaste myrtypen i såväl Sverige som på norra halvklotet inom den boreala klimatzonen. Området är beläget på Kulbäckslidens försökspark 270 meter över havet och utgör ett 6,5 km² stort myrkomplex..

Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Myren kommer ursprungligen från ett antal mindre sjöar där sedimentackumulering startade för ungefär 8 000 år sedan. Själva torvackumuleringen startade för nästan 6 000 år sedan.

Hela myrområdet ligger ovanför högsta kustlinjen och har inte utsatts för någon marin påverkan. Berggrunden utgörs av gnejs och är liksom de överlagrade moränerna näringsfattiga. Inom myrkomplexet förekommer ett stort antal myrtyper med avseende på vegetationens sammansättning. Med få undantag representerar växtsamhällena näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor (Sphagnum) och halvgräs.

Myrar, mossar och kärr är vanliga i våra svenska skogar och mycket viktiga för landskapets biodiversitet, vattenkvalitet i bäckar och sjöar samt för växthusgasbalansen. Myrar utgör endast tre procent av jordens landyta men innehåller cirka 25 procent av allt organiskt kol som finns lagrat globalt i marken. Samtidigt avger nordliga myrar 10 – 30 procent av det metan som årligen avges från naturliga ekosystem.

Fokus på forskningen är att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykelnpåverkar atmosfären och därmed klimatet. Som en del i det ingår att studera vad som händer i ett förändrat klimat. Kommer myrarna att motverka en klimatförändring eller kommer de att göra att klimatförändringarna går ännu fortare?

Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. Metan är, efter koldioxid, den viktigaste växthusgasen. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren. Sedan 2012 är Degerö värd för en mätstation av koldioxid inom den europeiska forskningsinfrastrukturen ICOS.

Andra viktiga forskningsfrågor är: vilken betydelse har myrarna för förekomsten av kvicksilver i till exempel fisk? Hur påverkas olika mikroorganismer av nedfall av kväve och svavel och ökad temperatur? Hur betydelsefull är tjäle och snödjup för myrars växter, torvbildning och metanavgivning?

Forskning bedrivs av forskare från alla större svenska universitet samt även av många internationella forskargrupper.