Rosinedal – idealiskt för gödslingsstudier

Försöksområdet är beläget på Rosinedalsheden strax öster om Vindelns samhälle. Skogen består av naturligt föryngrade 80-åriga tallar och jordarten är en djup sedimentär avlagring av fin- och grovmo. Markvegetationen domineras av blåbär- och lingonris. Försöket anlades sommaren 2005 och årlig kvävegödsling (SkogCan) startade 2006.

Försöket omfattar tre 13 - 15 hektar stora ytor. Behandlingarna, som utförs över hela ytan, består förutom en obehandlad kontrollyta av en årlig tillförsel av 20 respektive 50 kg (under första åren 100 kg) kväve per hektar. I centrum av varje yta finns en klimatstation och en mast i vilken atmosfäriska kolflöden mäts med hjälp av eddy flux teknik.

Forskarna använder olika tillvägagångssätt för studier av kolflöden och kolinlagring i beståndet. Med eddy flux-teknik, registreras kontinuerligt utbytet av koldioxid mellan skogsbeståndet och atmosfären. Denna teknik ger ett integrerat värde avseende beståndets kolbalans. I försöket mäts också de individuella fysiologiska processer som sammanhänger med trädens tillväxt och beståndets kolinlagring: fotosyntes, transpiration samt respiration från stam och barr, markvegetation och rötter.

Försöksytan på Rosinedal är nästan idealiskt för denna typ av studier. Dess enhetliga beståndsstruktur och den förhållandevis plana terrängen förenklar användandet av eddy flux-tekniken. Att beståndet är likåldrigt och dessutom består av bara ett trädslag – tall – förenklar också de fysiologiska mätningarna på träden och övrig vegetation.

Utöver fysiologiska mätningar finns också ett provtagningsprogram för beståndstillväxt, kronutveckling (fotografering med fisheyeobjektiv), vegetationsinventering, förnafall, näringsinnehåll i barr samt markfuktighet och markvattenkemi.

Kvävetillgången är kraftigt begränsande för tillväxten i de flesta nordliga barrskogar och responsen på kvävegödsling i Rosinedal har också visat sig vara stark – produktionen av stamved har nästan fördubblats sedan gödslingen startade 2006. Forskningen har också visat att gödslingen med höga kvävegivor drastiskt minskat produktionen av svampfruktkroppar medan effekten av den låga kvävedosen verkar vara svagt positiv vad gäller denna produktion. Förutom en stark ökning av stamvedstillväxten har också barrmassan ökat kraftigt medan finrotsbiomassan minskat.

Studier bedrivs av forskare vid SLUs skogsfakultet samt ett flertal inhemska och internationella gästforskare.