CBC:s forskning om svampar inom biologisk bekämpning

Senast ändrad: 21 augusti 2024
En hand som håller i ett veteblad med svarta prickar på, foto.

Svampar har en stor betydelse inom biologisk bekämpning. Inom CBC forskar vi både kring svampar som specifikt tillsätts för biologisk bekämpning och om naturligt förekommande nyttosvampar, och hur båda möjligheterna kan utnyttjas så bra som möjligt.

Naturliga antagonister till skadesvampar

Vissa svampar lever som parasiter på andra svampar, så kallade hyperparasiter. Vi kan utnyttja dessa hyperparasiter för att bekämpa skadesvampar som orsakar sjukdomar på våra grödor. Exempel på hyperparasiter som idag används kommersiellt är olika arter av släktena Trichoderma och Clonostachys. Idag finns många produkter på marknaden och mycket forskning bedrivs för att utveckla fler produkter och för att utnyttja hela hyperparasiternas potential.

En nyckelfaktor för att lyckas med vår ambition att förbättra och effektivisera användningen av hyperparasiter är en djupare förståelse för de mekanismer som resulterar i effektiv biologisk bekämpning. Inom CBC arbetar vi intensivt med att studera olika mekanismer som Trichoderma och Clonostachys använder för att bekämpa skadesvampar och för att förbättra tillväxten hos växter.

Förmågan att bekämpa skadesvampar varierar inom arten

Från detta arbete har vi lärt oss att förmågan att bekämpa skadesvampar varierar betydligt mellan olika individer av samma art. Det har alltså stor betydelse vilka individer som används för bekämpning av olika sjukdomar. Med hjälp av nya tekniker för storskalig analys av hela arvsmassan hos svampar har vår förståelse av genetiken bakom komplexa egenskaper som biologisk bekämpning av sjukdomar på lantbruksgrödor ökat dramatiskt.

Detta arbete kan resultera i genetiska markörer som underlättar urval av individer som är speciellt effektiva att bekämpa olika sjukdomar, har goda formulerings- och lagringsegenskaper, och kan kombineras med andra biologiska, kemiska och fysiska växtskyddsmedel. I förlängning öppnar vårt arbete upp möjligheter för förädlingsprogram för biologiska bekämpningsorganismer.

Bekämpning av andra skadegörare

Nematoder är mikroskopiska maskar som kan orsaka stora skördeförluster, och att begränsa jordbrukets skador orsakade av nematoder är av högsta vikt. Kemiska växtskyddsmedel mot nematoder är förbjudna i många länder och är dessutom inte förenliga med ekologiskt jordbruk. Nya bekämpningsmetoder behövs alltså, och biologisk bekämpning kan här spela en stor roll.

CBC bedriver forskning för att undersöka om antagonisten Clonostachys rosea kan användas för bekämpning av växtparasiterande nematoder. Studier av nematodsamhället i naturlig jordbruksjord visar tydligt att C. rosea har en stark antagonistisk effekt på växtparasitiska nematoder, vilket resulterar i bättre tillväxt av både vete och morot.

Skadeinsekter kan också bekämpas med vissa svampar. Metarhizium är ett svampsläkte som kan angripa insekter och som används för bekämpning av skadeinsekter, exempelvis gräshoppor i Afrika. Inom CBC studerar vi hur Metarhizium förekommer i Sverige och vilken potential de har att bekämpa insekter.

Förhindra uppkomsten av resistenta skadesvampar

Omfattande användning av kemiska växtskyddsmedel kan resultera i uppkomsten av resistenta skadesvampar. Pågående forskning inom CBC undersöker om det är möjligt att alternera mellan kemiska och biologiska växtskyddsmedel under odlingssäsongen, för att förhindra uppkomsten av fungicidresistens. Detta undersöks för både svartpricksjuka på vete och gråmögel på jordgubbar.

Pågående projekt

  • Populationsgenomik hos mykoparasiten Clonostachys rosea
  • Biologisk bekämpning av växtparasitiska nematoder
  • Interaktioner mellan Fusarium-arter, deras värdväxter och biologisk bekämpning
  • Biologisk bekämpning inom integrerat växtskydd – reducering av fungicidanvändning i vete och mindre risk för fungicidresistens
  • Bekämpning av skadesvampar genom applicering av små RNA – en outforskad mekanism inom biologiskt bekämpning

 

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Porträttfotografi av en man.Magnus Karlsson

Magnus Karlssons CV-sida
Professor i växtpatologi i jordbruket
institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
magnus.karlsson@slu.se, 018 -67 1837