Kontaktinformation
Jiasui Zhan
Professor i växtpatologi
Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi
jiasui.zhan@slu.se, 018-672369
Växtsjukdomars epidemiologi
Senast ändrad: 12 september 2024
Vi studerar sjukdomsutveckling hos växtskadegörare för att utveckla hållbara strategier för att hantera växtsjukdomar. Vårt fokus ligger på de grödor som utgör våra viktigaste livsmedel i Sverige, eftersom de som mest intensivt behandlas med bekämpningsmedel.
Växtsjukdomars epidemiologi är ett område där man undersöker skadegörares rumsliga och tidsmässiga dynamik och det ekologiska samspelet mellan växtpatogener, växtvärdar och miljö. Att förstå de här sambanden gör det möjligt att designa miljövänliga och hållbara system för jordbruksgrödor. Det är nyckeln till att hantera hot mot vår livsmedelssäkerhet, förändringar associerade med klimatförändringar och att framställa tillräckligt med mat till jordens växande befolkning.
Vår forskning
Vi studerar principer, mekanismer och processer för sjukdomsutveckling genom att undersöka interaktioner mellan värd och patogen, populationsgenetik, värdimmunitet och anpassning samt riskbedömning. Något annat som är viktigt i vår forskning är att utveckla hållbara strategier för att hantera växtsjukdomar som stödjer en hållbar livsmedelsproduktion. Några av våra forskningsfokus är:
- Skadegörares populationsstruktur
- Patogeners anpassning till värdens försvarssystem och klimatförändringar
- Genetiken bakom värdens försvarssystem
- Fungicidresistens
- Riskbedömning
- Hållbar sjukdomshantering
-
Anna Berlin analyserar material från sporfällor för att utveckla metoder som för det möjligt att upptäcka växtsjukdomar på ett tidigt stadium. Foto: Cajsa Lithell.
1/3
-
Potatis är ofta infekterad med Phytophthora infestans, en oomycete som orsakar potatisbladmögel. Foto: Cajsa Lithell.
2/3
-
Svartrost orsakas av svampen Puccinia graminis och har i alla tider varit en av de allvarligaste skadegörarna på vete. Svampen angriper också durumvete, råg, rågvete och ett antal olika gräsarter, däribland kvickrot. Foto: Jonathan Yuen.
3/3
Vilka metoder använder vi?
Vi använder en rad moderna, state-of-the-art experimentella och analytiska verktyg. För att svara på frågor om rumslig och tidsmässig dynamik hos skadegörare och deras interaktion med biotiska och abiotiska miljöer använder vi:
- Populationsundersökningar
- Experimentell evolution
- Omics: genomik, transkriptomik, mikrobiom etc.
- Molekylärbiologi
- Modellering
Fokus på livsmedel och mindre bekämpningsmedel
Vi fokuserar på några av de viktigaste livsmedelsgrödorna som odlas i Sverige, såsom potatis och olika stora sädesslag. De här grödorna är en grundkomponent i livsmedelsförsörjningen och står för den största delen av bekämpningsmedelsanvändningen i Sverige. Dessutom studerar vi mindre grödor som kan komma att utgöra viktiga delar i framtida odlingssystem, som till exempel höstärt.