Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi - historik

Skogsinstitutet på Djurgården

Sveriges första skogliga utbildningsanstalt, Skogsinstitutet, öppnades den 1 april 1829 i huset Stora Blå Porten på Djurgården. Personalen bestod av en directeur (I.A. Ström), en underlärare och en vaktmästare. Ämnet skogsbotanik fanns alltifrån starten och kom senare under 1800-talet att uppta totalt 100-140 undervisningstimmar. Först 1909 fick ämnet en egen lärare: Nils Sylván - lektor och sedermera professor i botanik och mykologi - fram till 1915. Han samarbetade med och efterträddes av Torsten Lagerberg (bilden till höger), skogsman och botanist (Svenska fjällblommor, Vilda växter i Norden), men kanske främst känd för sina arbeten rörande skogens sjukdomar och skadesvampar.

Från institut till skogshögskola

År 1915 upphöjdes Institutet till Skogshögskola och flyttade till nya hus i Frescati-området. Elektricitet fanns och institutionen hade då 30 mikroskop, en våg för ned till 1 mg, dessutom dendrologiska och mykologiska samlingar (se montrarna i trapphuset), vedanatomiska snitt, herbarier, frön och frukter (delvis från 1850-talet), planschverk och skioptikonbilder.

Lagerberg följdes 1947 av Erik Björkman (bilden till vänster), verksam inom mykorrhizaforskning, träskydd och skogspatologi till sin bortgång 1973. Han efterträddes 1975 av Gösta Lindeberg, tidigare professor vid Norges Landbruks-högskole i Ås. En speciell laboratur/professur i rotröteforskning hade under 60-talet också inrättats. Den förste innehavaren var Martin Johansson. Omlokaliseringen av Skogshögskolan 1975 innebar bland annat att ämnesdelen botanik övergick till Umeå, medan Uppsala-avdelningens forskning och undervisning koncentrerades till skoglig mykologi och patologi. Formellt hörde avdelning till Institutionen för växt- och skogsskydd.

Mot Ultuna!

Till Ultuna flyttade endast 7-8 av de 25 personer, som arbetat i Stockholm. Gösta Lindeberg efterträddes 1979 av Torgny Unestam. Avdelningen blev egen institution 1992, och 1995-1996 ersattes Johansson och Unestam med nya krafter - Jan Stenlid och Roger Finlay, i ämnena skogsträdens patologi respektive skoglig mikrobiologi. År 1997 flyttade Marianne Clarholm, professor i markekologi med inriktning mot kolets omsättning, till institutionen från Institutionen för ekologi och miljövård.

Jonathan Yuen, professor i växtpatologi med inriktning mot epidemiologi, flyttade med hela sin avdelning till institutionen från Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, år 2005. År 2008 anställdes Dan Funck Jensen, professor i växtpatologi med inriktning mot jordbruksgrödor.

Nya lokaler i BioCentrum

Under 2011 flyttade institutionen till det nybyggda BioCentrum på Ultuna. Björn Lindahl, nu verksam på institutionen för mark och miljö vid SLU, tilsattes som professor i svampekologi 2013. Även Anders Dahlberg, professor i mykologi, tillsattes 2013. År 2016 flyttade Hans Ronne, professor i mikrobiell metabolism, och Sara Hallin, professor i markmikrobiologi, från dåvarande institutionen för mikrobiologi vid SLU. Jiasui Zhan anställdes på institutionen 2018 som professor i växtpatologi med inriktning mot epidemiologi.

Under 2022 ersatte Magnus Karlsson Dan Funck Jensen som professor i växtpatologi. Under 2023 ersatte Paul Kardol (tidigare på SLU i Umeå) Roger Finlay som professor i skoglig mikrobiologi och Malin Elfstrand ersatte Jan Stenlid som professor i skogspatologi.

Det som 1829 var ett kursavsnitt är numera en institution som sorterar under Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap samt Fakulteten för skogsvetenskap vid SLU.

Spara

Spara