Naturbetesmarker och slåtterängar hör till de mest artrika miljöerna i vårt land. Hävd, det vill säga skötsel med betande djur eller genom slåtter med skärande redskap är en förutsättning för att dessa marker ska finnas kvar och långsiktigt bibehålla sin höga biologiska mångfald.
Med ängs- och betesmarker menas i detta sammanhang marker som uteslutande används som betesmarker eller slåtterängar. Markerna är inte lämpliga att plöja och ingår inte heller i växtföljd. De är också relativt opåverkade av gödsling.
Många av dessa ängs- och betesmarker finns kartlagda genom jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering och finns samlade i databasen TUVA.
I Sverige förekommer ca 2 700 arter fjärilar som traditionellt delas in i dagfjärilar och nattfjärilar. Vi inventerar i första hand gruppen dagfjärilar men även några dagaktiva nattfjärilar. Alla dagfjärilar som förekommer regelbundet i landet ingår i inventeringen och bland nattfjärilar registreras bastardsvärmare och dagsvärmare. Totalt ingår 128 fjärilsarter i inventeringen.
Fjärilarna är bra indikatorer eftersom de reagerar relativt snabbt på förändringar i miljön, till exempel förändrad eller upphörd hävd, eller förändringar i landskapets sammansättning.
Ängspärlemorfjäril
I Sverige finns 17 olika arter pärlemorfjärilar. Ängspärlemorfjärilen är en av de största och förekommer hela vägen från Skåne till södra Lappland. Dess larv lever på olika arter av viol.
Ängsblåvinge
Hane och hone av ängsblåvinge, en av de 20 arter av blåvingar som finns i Sverige. Arten finns över hela landet.
I Sverige finns nästan 40 olika arter av humlor som alla ingår i inventeringen. Majoriteten av dessa är sociala humlor som bygger samhällen. Förutom sociala humlor finns även snylthumlor som istället för att bygga egna bon tar över samhällen från de sociala humlorna.
Mörk Jordhumla
Drottningen av mörk jordhumla är en av de första humlorna man kan se på våren. Den har då övervintrat nedgrävd i marken och är nu på jakt efter nektar och en lämplig boplats. Där börjar den bygga upp ett nytt samhälle genom att föda upp arbetare. Arbetarna är betydligt mindre än drottningen och ett bo kan till slut innehålla flera hundra av dem.
Humlor tillhör överfamiljen bin. De lever av nektar och pollen och när de samlar föda utför de samtidigt en viktig ekosystemtjänst - pollinering. Humlor är viktiga för pollinering av till exempel frukt, grönsaker, jordbruksgrödor och trädgårdens blommor.
Ibland kan en observerad fjäril eller humla artbestämmas utan att den behöver fångas, som här med en ängsmetallvinge. Andra gånger behöver den håvas in för att inventeraren ska kunna studera detaljer som säger vilken art det rör sig om. Därefter kan den släppas ut igen på samma plats.