Havsstrand

Design

Havsstrandsinventeringen sker i tre steg, där hela landets kustområden utgör den totala urvalsramen ur vilken vissa områden sedan bildar ett stickprov varav en femtedel inventeras varje år.  I det årliga stickprovet sker en första slumpning av ett antal stränder som skall flygbildtolkas. Därefter, baserat på flygbildstolkningens klassindelning, har ett antal stränder längs Sveriges kust slumpats ut för att fältundersökas.

Metodik

Vid fältinventeringen etableras en tio meter bred transekt. Transekten börjar vid medelvattenlinjen och slutar normalt där havsvattnet inte längre påverkar vegetationen. Ibland fortsätter transekten i området ovanför den egentliga stranden ifall den träffar ett dynområde eller någon av de andra intressanta naturtyper vi har i uppdrag att samla information om. I transekten registreras bl. a. vilka naturtyper och vilka arter som finns. Vi registrerar driftvallar och vad som påverkar miljön – både hur exponerad den är för havets vågor och om vi människor påverkar havsstränderna, t ex ifall det finns skräp. Förutom att ingående beskriva själva transekten samlas viss information in om i vilken omgivning transekten finns. Till exempel fotodokumenteras och habitatklassas även området ovanför transekten, och ifall det finns bryggor eller pirar utanför stranden registreras detta.

Mer om hur fältinventeringen går till finns beskrivet i fältmanualen för havsstrandsinventeringen.

Datavärdskap

Under 2019/2020 påbörjades arbetet vid SLU tillsammans med Artdatabanken att etablera Datavärdskap Naturdata på uppdrag av Naturvårdsverket. Datavärdskapet består av tre delar där en är vid Lunds universitet och två vid SLU. Vid SLU är den ena delen arter som Artdatabanken utvecklar och den andra är landskap där inventeringar som samlar in mer data än enbart arter ingår såsom exv. havsstrandinventeringen.