Svenska klimatinitiativ i Uganda: Går det att minska koldioxidutsläpp och gynna lokal hållbar utveckling samtidigt?

Det sätts stor tilltro i klimatförhandlingarna till olika projekt för plantering och bevarande av skog i Afrika. Att plantera och bevara skog i fattiga länder antas ge förutsättningar för lokal hållbar utveckling samtidigt som det leder till globala utsläppsminskningar genom att träd binder koldioxid.

I detta forskningsprojekt studerades ett sådant initiativ där ett norskt företag planterar skog i Uganda för timmerproduktion, samtidigt som det sålde koldioxidkrediter genom att plantagen är certifierad som ett s.k. CDM projekt (Clean Development Mechanism). Svenska Energimyndigheten köper utsläppsminskningarna som genereras från plantagen och Sverige kan därmed räkna detta mot sina globalt överenskomna utsläppsminskningsåtaganden. Plantagens andra syfte var att bidra till lokal hållbar utveckling bland annat genom att skapa lokala arbetstillfällen och genom att projektet antogs minska avskogningen i Uganda.

Tidigare forskning på beskogningsprojekt i Afrika har visat att dessa ofta baserats på generaliseringar och bristfälliga fakta om vad som är en naturlig beskogning eller en förstörd miljö i Afrika, och en förenklad förståelse av lokalbefolkningens interaktion med sin lokalmiljö. Resultatet har ofta varit att beskogningsprojekt haft negativ påverkan på lokala förutsättningar för försörjning, och även ibland överdrivit återbeskogningspotentialen i vissa områden.

Vi studerade plantagen i ljuset av denna tidigare forskning och undersökte hur aktörer (det norska företaget, svenska Energimyndigheten, Ugandas skogsmyndighet och CDM-auktoritet, samt lokalbefolkningen) resonerar kring orsaker till och effekter av avskogning. Vi studerade även de olika aktörernas syn på vad målet med plantagen är och hur detta påverkar dess möjlighet att bidra till lokal hållbar utveckling. Vi kom fram till att antagandet kring pågående avskogning i området inte var ordentligt belagt och att beräkningarna av plantagets koldioxidupptagning troligen hade överdrivits. Projektet hade även flera negativa lokala effekter, som dessutom påverkade kvinnor och fattiga hushåll mest. Det var svårt för företaget att bedriva projektet på det sätt de ville och för Energimyndigheten att kunna ställa krav på åtgärder för att förbättra för lokalbefolkningen på grund av olika faktorer lokalt i Uganda.

Detta forskningsprojekt följs upp av två nya projekt:

• Mot mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter, ett projekt som omsätter lärdomarna i praktiken
  Läs om projektet Mot mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter.
• Vi planterar träd i Afrika, ett projekt som fördjupar forskningen på hela kedjan av klimatkompensation via trädplantering, från svenska aktörer till lokala bönder
  Läs om projektet Vi planterar träd i Afrika.