Mot mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter

Bakgrund

För att ställa om till ett mer hållbart samhälle har det blivit allt vanligare att svenska aktörer stödjer trädplantering i låginkomstländer för att klimatkompensera för sina koldioxidutsläpp. Sådan trädplantering följer ett strikt regelverk för hur koldioxidupptagning ska beräknas men det finns ett flertal svagheter i systemet – till exempel vad gäller att kontrollera påverkan på lokalbefolkningen. Därför kan dessa projekt ha både oväntade och negativa sociala effekter lokalt. Precis detta var fallet i ett projekt i Uganda som Sverige via Energimyndigheten investerade i, och som undersöktes i det tidigare forskningsprojekt som detta projekt byggde vidare på.

Läs om det tidigare projektet Svenska klimatinitiativ i Uganda: Går det att minska koldioxidutsläpp och gynna lokal hållbar utveckling samtidigt?

Processerna kring ”additionalitet” (att trädplanteringen bidrar till koldioxidupptagning som annars inte hade skett) brister i vissa viktiga avseenden, inom exempelvis FN:s system Clean Development Mechanism, CDM. Istället för att baseras på lokalbefolkningens kunskap och perspektiv, undersöks ofta vad avskogning är, hur den fungerar och vad de underliggande orsakerna är främst på teknisk väg, t.ex. genom satellitbildsanalys. Dessa analyser baseras också ofta på en syn på lokalbefolkningens roll i avskogningsprocesser som inte är baserad på samhällsvetenskaplig forskning. Till exempel visade Ugandaprojektet (ovan) att processen kring CDM inte tar hänsyn till den omfattande samhällsvetenskapliga litteratur som sedan 90-talet ifrågasatt synen på avskogning och markförstöring i låginkomstländer och upprepade gånger visat att grundläggande antaganden är problematiska. Projektet hade också negativa effekter på lokalbefolkningen, och särskilt på kvinnor och de fattigaste grupperna. Dessa effekter var oväntade för aktörerna bakom projektet, men hade kunnat förutsägas till viss del med rätt bakgrundskunskaper.

Syftet med projektet

Med avstamp i Ugandaprojektets resultat utvecklades ett verktyg för bedömning av sociala aspekter av trädplantering i låginkomstländer. Verktyget, en webbaserad guide, nyttiggör forskningsresultat genom att erbjuda en fritt tillgänglig samling av praktiskt tillämpbara frågor som privata och offentliga aktörer kan ställa för att integrera sociala aspekter och undvika att missbedöma potentialen för koldioxidupptagning i sina bedömningar av trädplanteringsprojekt de deltar/vill delta i.

Verktyget utvecklades i tät dialog med intresserade svenska aktörer och bygger på ett gemensamt lärande.  Det färdiga verktyget är nu fritt tillgängligt via SLUs hemsida. Målet är att maximera den sociala nyttan av trädplanteringsprojekt och bidra till en mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter i Sverige.

Se guiden här

Guidens synlighet i media

Sedan lanseringen av guiden, den 14 mars 2023 (hyperlänk till pressmeddelande), har den diskuterats på flera websidor. Nedan listas ett urval:

”Så undviker du klimatkompensationens fällor”, Miljö & Utveckling, 15 mars 2023

”Trädplantering gynnar inte alltid lokalbefolkningen”, Extrakt, 17 mars 2023 

”Does climate-compensating tree planting benefit local people?”, SIANI, 23 mars 2023

Vi har även besökt Sidas huvudkontor samt hållit seminarier på SLU om guiden. Kontakta oss om ni vill att vi kommer till er organisation och berättar om guiden!