Bakgrund
Den thailändska fiskeindustrin har under de senaste åren väsentligt reformerats till följd av flera initiativ från EU, det civila samhället och privata sektorn. Reformprocessen försöker lösa den negativa spiral som finns mellan hållbarhet och arbetsförhållanden: när fiskfångster minskar tvingas båtar allt längre ut till havs vilket leder till ökade kostnader, dessa kan sänkas genom att anlita exploaterbara migrerande fiskearbetare. Resultatet av processen är en kombination av formellt bindande lagar, leverantörskedjenormer och operativa koder i en komplex hybrid global styrning av hållbart fiske. Hur dessa initiativ upprättade enligt olika nationella och internationella regler, standarder och koder kommer att fungera i praktiken är dock fortfarande oklart.
Thailand utgör ett viktigt fall för vår förståelse av nya strategier för global hållbarhetsstyrning, eftersom sociala och miljömässiga kriterier knyts samman. Det kan hjälpa oss att förbättra hållbarheten i en internationell sektor med långvariga utmaningar.
EU kräver sen 2010 att alla nationer som vill exportera till dess inre marknad följer uppsatta hållbarhetsnormer om ansvarsfullt fiske, så kallade olagliga, orapporterade och oreglerade metoder (IUU på engelska). Kraftfull kritik i omfattande aktivist- och medierapporter av fiskesektorn i Thailand avslöjade dock slavliknande förhållanden för utsatta migrerande fiskarbetare. När EU inledde reformer 2015 som syftade till att eliminera olagligt fiske ingick för första gången arbetsvillkor bland kraven. Om inte Thailand gick med på väsentliga reformer för att ta itu med IUU fiske samt förbättrade arbetsvillkoren för fiskeriarbetare hotade EU att förbjuda Thailands 6,6 miljarder dollar stora export. Den thailändska fiskeindustrin har på detta vis blivit ett nyckelfall för möjligheterna att införa sociala kriterier i den globala fiskeripolitiken.
I januari 2019 lyfte EU hotet om sanktion för den thailändska fiskeindustrin och ansåg att reformprocessen var fullständigt genomförd. Det kan därför finnas en möjlighet att nya reformer av arbetarrättigheter kan ta bort fiskesektorns etikett att vara en sweatshop till sjöss, likt tidigare kritik mot tuffa arbetsvillkor inom exempelvis textilindustrin i fattiga länder. Införandet av arbetsnormer inom fiskerisektorn involverar myndigheter, företag samt andra aktörer inom det civila samhället i en hybrid form av styrning. Reformerna kan ses som en positiv lösning för att ta itu med dagens globala utmaningar. Att upprätthålla arbetsnormer i fisket är dock relativt nytt i jämförelse med andra råvaror och naturresurser som exempelvis kakao eller kaffe. Genom att studera Thailand som en kritisk fallstudie kan vi förstå hur hanteringen av både sociala och miljömässiga frågor för industriellt fiske kan ge förbättra hållbarheten inom sektorn.
Projektet
Detta projekt undersökte genomförandet av hybrid global styrning av den thailändska fiskeindustrin med fokus på arbetsförhållanden. Med utgångspunkt i långsiktig erfarenhet från forskning i branschen använde projektet intervjuer, observationer, en mobil interaktiv online-applikation och aktionsforskning för att följa reformprocesserna när dessa implementeras.
Mot bakgrund av de nyligen genomförda reformerna var syftet med projektet att undersöka hybrid global styrning i den thailändska skaldjurskedjan med fokus på arbetarskydd. Detta syfte genomfördes i följande forskningsfrågor:
- Hur har de nyligen genomförda reformerna omorganiserat det institutionella ansvaret i den thailändska fiskesektorns försörjningskedja till förmån för en rad nya aktörer?
- Hur kan arbetsstandarder bli institutionaliserade i globala försörjningskedjor genom hybrid styrning?
- I vilken utsträckning tillåter de nya ansvarsmekanismerna olika aktörer, inklusive marginaliserade fiskarbetare att delta i styrningsmekanismer?
Projektet överbryggde global miljöstyrning och styrning av supply chains för att undersöka genomförandet av hybrida styrningssystem i den thailändska fiskerikedjan. Genom att fokusera på arbetsnormer och deras inverkan på arbetsförhållanden och förmedling av arbete innebar projektet en ingång i en styrningsprocess som fortfarande växer fram eftersom de fortfarande utarbetas i policyforum och i fiskepraxis.
Forskargruppen som genomförde projektet har flera decennier av samlad erfarenhet av miljöstyrning och supply chain management i Sydostasien med ett djupt engagemang för nuvarande arbetssituationer och möjligheter till förbättringar i Thailand. Resultaten baserades på fältarbete i Bangkok och i två hamnar i Thailand, dokumentanalys, intervjuer (ansikte mot ansikte och via skype), och genom användandet av en mobil interaktiv applikation. De slutliga resultaten presenterades på Seafood Task Force och i en workshop i Bangkok.
Projektet genererade resultat om arbetstagarnas rättigheter och global hållbarhet inom en sektor som sedan länge varit känd för att ha globalt svåra utmaningar med sin hållbarhet. Den fördjupade thailändska fallstudien hjälpte oss förstå möjligheterna till global styrning av fiskbestånden och den bredare fiskindustrin, där fiskeriarbetarnas rättigheter ingår som en del av reformerna. Projektet producerade fyra akademiska artiklar i högt rankade internationella tidskrifter inom miljöstyrning och supply chain management samt i politisk ekonomi. Resultatet presenterades dessutom vid en akademisk konferens och i ett politiskt relevant forum. Tre populärvetenskapliga artiklar (en på svenska, en på engelska och en på thailändska) och en policyrapport producerades.