Urbana Afrikas dubbla sjukdomsbörda och möjligheter till förbättring genom hushållsproduktion av mat

Bakgrund

I världen pågår en snabb urbanisering som för med sig förändringar i livsstil, matvanor och hälsotillstånd. Städer i det globala Syd står inför samtidiga och paradoxala utmaningar i form av sjukdomar relaterade till fattigdom och brist på livsmedel (som undernäring och hämmad tillväxt), och traditionella välfärdssjukdomar som diabetes, fetma och hjärtsjukdomar (så kallade icke-smittsamma sjukdomar). Detta beskrivs som den dubbla sjukdomsbördan. Den samtidiga förekomsten av fetma och försvagad tillväxt bland barn inom samma befolkningsgrupp, eller förekomst av fetma hos föräldrar till undernärda barn förefaller också bli allt vanligare i städer i det globala syd.

En hypotes bland forskare är att när foster eller spädbarn lider av näringsbrist under uppväxten kan förändringar i metabolismen uppstå som senare i livet, i mötet med nya urbana livsmedelssystem och livsstilar, kan skapa predisposition för fetma. Detta tyder på att icke-smittsamma sjukdomar faktiskt kan vara en följd av samma fattigdomsproblematik/matbrist som undernäringen och bristsjukdomarna, d v s de har mindre att göra med överätande eller konsumtion av västerländsk diet.

Vissa forskare menar att den dubbla sjukdomsbördan är ett tveeggat svärd där miljöfaktorer är avgörande, inte i första hand genetik eller individuella matvanor. Ett resultat av denna syn är att lösningar måste sökas i livsmedelssystemet, i hushållens situation och i den vidare näringsrelaterade miljön i städerna.

Denna forskning arbetar utifrån dessa premisser. Stadsbor är beroende av att handla sin mat. När livsmedelspriserna höjdes kraftigt 2008 fick det förödande konsekvenser med upplopp runt om i världen. Krisen blottade komplicerade samband mellan energi-, klimat- och livsmedelspolitiken och visade behovet av en fördjupad och kontextualiserad förståelse av urbana livsmedelssystem. Idag utmanas det traditionella synsättet att det är på landsbygden de flesta människor bor, att det är där det finns mest fattigdom och att det är där all jordbruksproduktion sker.

Undernäring och relaterade hälsoproblem är idag lika utbredda i det urbana Afrika som på den afrikanska landsbygden. Studier i Ghana har funnit höga nivåer av näringsbrist och försvagad tillväxt hos barn under 5 år, även i befolkningsgrupper med bättre inkomster. Familjer med tillgång till egen odlad mat i städerna tenderade dock att ha en mer varierad kost.

Den mesta forskningen om urban livsmedelsproduktion och urbana sjukdomsmönster har gjorts i stora städer. Data och kunskap saknas om mindre och medelstora städer. Det finns ytterst få studier av sambanden mellan den dubbla sjukdomsbördan och hushållens egen livsmedelsproduktion. Jordbruksforskningen har fokuserat på produktivitetsvinster snarare än frågor om nutrition och hälsa.

Studien

Den här studien bidrar till att fylla dessa kunskapsluckor och producerade fördjupade kvantitativa och kvalitativa data för två mellanstora städer var i Ghana, Kenya och Uganda. Projektet undersökte förändringar i livsmedelssystem och livsstilar i mellanstora städer i Afrika söder om Sahara. Syftet var att undersöka om och i så fall hur de mönster av en dubbel sjukdomsbörda som man funnit i stora städer i Syd även gäller i mellanstora städer. Indikationer om att stadsjordbruk kan ha en gynnsam roll bedömdes. Teoretiska och politiska konsekvenser beaktades.Projektet belyste olika effekter med avseende på lokalisering, kön, ålder och socioekonomiska förhållanden.

Forskningsprojektet var tvärvetenskapligt och använde metoder från samhällsvetenskap (intervjuer och enkäter), nutritionsforskning (kostintag, kostminnesundersökningar, viktperceptionsstudier), och rumslig analys (fjärranalys, fältundersökningar, kartläggning).

Målet var att stödja nationella och internationella ansträngningar för att bekämpa hunger och förbättra hushållens näringsstatus samt att minska sjukdomsbördan som drabbar städer i Afrika söder om Sahara. Detta uppnåddes genom att leverera en oöverträffad nivå av data från medelstora städer samt genom att utveckla ny kunskap om processer och interaktioner i urbana miljöer med avseende på nutrition, hälsa och livsmedelsproduktion.