Att lära från skogsbränder: En analys av ojämlika effekter, välmående och lokala kunskaper och initiativ

Bakgrund

Under Januari 2020 följde världen skräckslaget hur bränder härjade över mer än 18 miljoner hektar i Australien och i sin väg dödade miljontals djur och förstörde över 2800 (människors) hem. Bilderna från Australien utgör tyvärr inte något enskilt, isolerat fall. 2019 såg vi hur bränder bredde ut sig över Amazonas och hotade viktiga nyckelbiotoper såväl som ursprungsbefolkningars hem i regnskogen. 2017 dödade skogsbränder över 30 personer i Portugal och Norra Spanien, och samma år brändes enorma områden (25 000 hektar) ner i Sverige och orsakade den allvarligaste krisen i landets moderna historia.

Skogsbränder bidrar inte bara till miljöförstöring och förlorad biodiversitet, utan skapar även förödande mänskligt lidande. En mer upplyftande bild visar samtidigt hur skogsbränder leder till ökad solidaritet, mijöaktivism och vardagliga insatser för att skapa mer brandresilienta och beboeliga skogsområden och landsbygder. Under mina fältbesök i Sverige och Spanien har lokalsamhällen beskrivit hur de har blivit mer enade; i många fall har invånarna i dessa bygder blivit aktiva i att söka metoder för att förhindra framtida bränder, öka den biologiska mångfalden i skogen, återuppliva lokala kunskaper och skapa nya stad-land-relationer för att motverka avfolkning och politisk ignorans av landsbygden.

Frågeställningar, studieobjekt och forskningsmetoder

Den här studien ska, genom att sammanföra miljöhälsa och feministiskt politisk ekologi, och genom användande av kvalitativa såväl som kvantitativa metoder, analysera hur bränders effekter på det psykosociala välmåendet slår olika i landsbygdssamhällen i Sverige, Spanien och Chile. Dessa fallstudier representerar en bredd av beskogade ekosystem och skilda kulturella, sociala, ekonomiska och politiska kontexter; alla nyligen utsatta för bränder vilka påverkat fattiga såväl som priviligierade grupper, tillfälliga och frivilliga brandmän, migranter och ursprungsbefolkningar. Lokala kunskaper och initiativ som genererats under och efter bränder kommer även att kartläggas genom metoder för deltagande forskning.

Projektet och hållbarhetsmålen i Agenda 2030

Det här projektet syftar till fördjupad analys och ökad förståelse av två aspekter av skogsbränder: det sociala lidandet och det sociala lärandet. Vetenskapliga studier varnar för att fler akuta skogsbränder är att vänta. I en global kontext av klimatförändringar är det avgörande att lokalsamhällen som lever i och av skogen gör detta på ett hållbart, säkert och hälsosamt sätt om FNs mål för hållbar utveckling ska uppnås, specifikt när det gäller Mål 3 om God hälsa och välbefinnande. Staters investeringar i brandbekämpning ökar, men frågan om hur sociala ojämlikheter påverkar välmåendet hos olika lokalsamhällen utsatta för skogsbränder kräver större uppmärksamhet (Mål 10, Minskad ojämlikhet och Mål 5, Jämställdhet).

En utökad diskussion behövs om hur utsattheten för skogsbränder skiljer sig för exempelvis en frivillig brandman under osäkra arbetsförhållanden, en migrant, en äldre person eller en ickemarkägande kvinna tillhörande en ursprungsbefolkning. Vi behöver också bättre förstå hur dessa erfarenheter skiljer sig beroende på skogens egenskaper (monokultur, semi-naturell, hög biodiversitet) och statliga regimer (välfärdsstat, nyliberalism). Vi behöver också använda, lära oss om och uppmärksamma lokal ekologisk kunskap såväl som initiativ från lokalsamhällen och skogsägar- och andra föreningar på landsbygden (Mål 13, Bekämpa klimatförändringarna). Lokala kunskaper och initiativ bör ges större utrymme i lokala och globala agendor för brandförebyggande arbete.

Förväntade resultat och samhällsnytta

Projektet ska resultera i en konstruktiv, policy-relevant diskussion om hur institutioner inom skogsbruk och landsbygdsutveckling kan stötta lokalsamhällen utsatta för miljökatastrofer och samtidigt minska ojämlikheter bland sårbara grupper och främja lokal kunskap och lokala gruppers initiativ. Det här projektet ska även stödja lagstiftare på lokal, nationell och internationell nivå att bättre förstå de psykosociala följderna på människors välmående som skogsbränder ger upphov till, samt stödja diskussionen kring framtida strategier för att säkra hållbarhet och social rättvisa i en tid av klimatförändringar.