Migration och miljöförvaltning – vägar till hållbara landsbygder

Senast ändrad: 11 september 2023

Projektet studerar hur migration förändrar den svenska landsbygden och därigenom förutsättningarna för hållbarhet och social rättvisa. I fokus är relationen mellan samhället och miljön - migrationens inverkan på dessa och hur naturbaserad integration kan bidra till en hållbar landsbygdsutveckling i Sverige.

Bakgrund

Migrationen till landsbygdsområdena är en av vår tids största möjligheter och samtidigt en stor utmaning för Sveriges alla regioner, men de pågående demografiska förändringarna som migrationen medför och hur det påverkar arbetet med hållbar landsbygdsutveckling är dock sällan i fokus för diskussionen.
En fungerande landsbygdspolitik kräver en bättre förståelse för migrationens betydelse för landsbygdens framtid. Tidigare svensk och internationell migrations- och integrationsforskning har haft ett tydligt fokus på 
storstadsområdena. Vi vet därmed en del om integrationsproblematikens utmaningar inom arbetsmarknad,
bostadsmarknad, utbildning och sjuk-och hälsovård i våra större städer. Kunskapen om hur migration förändrar
svensk landsbygd är däremot mer begränsad och särskilt när det gäller migranternas relation till de gröna näringar och naturen.

Studien

Projektet syftar till att lära oss mer om migration som en del av hållbar landsbygdsutveckling. Genom jämförelser inom landet och mellan länder (i projekt som forskarkollegor driver internationellt) kommer projektet att berika forskning och undervisning om landsbygdsutveckling och migration genom att producera värdefull kunskap för en mer komplett förståelse hållbarhetens dynamik och framtidens utmaningar.

I projektet studeras migration (europeiska livsstilsmigranter, asylsökande samt temporära säsongsarbetare) och hållbar landsbygdsutveckling i två regioner i Sverige. I fokus är relationen mellan samhället och miljön, och migrationens inverkan på dessa.

Frågeställningarna är:

  • Hur påverkar föreställningar om natur, landsbygd och migration myndigheternas vardagliga arbete?
  • Hur hanterar landsbygdens föreningar och intresseorganisationer det ansvar för utvecklings- och integrationsarbete som alltmer läggs över på dem?
  • Hur jobbar glesbygdens invandrarföreningar med integrations och utvecklingsprojekt?
  • Hur påverkar faktorer som kön, klass och etnicitet samspelet mellan natur, landsbygd och integration?

Projektet använder såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, vilket ger ett helhetsperspektiv på de lokala samhällena och deras naturbaserade aktiviteter. Lokala aktörer engageras även i forskningsprocessen.

Fakta:

Projektansvarig

Seema Arora-Jonsson, professor, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU
» Läs mer om Seema Arora-Jonsson på hennes CV-sida
» Skicka e-post till: seema.arora.jonsson@slu.se 

Projektdeltagare

Jan Amcoff, professor, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet, +46184717385
Läs mer om Jan Amcoff på hans presentationssida
Skicka e-post till to: jan.amcoff@kultgeog.uu.se

Katrin Hammarlund Jones, projektledare, SLU Centrum för naturvägledning, +46738009245
Skicka e-post till: katrin.jones.hammarlund@slu.se

Emma Sahlström, doktorand, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU, +4618671000
Läs mer om Emma Sahlström på hennes CV-sida
Skicka e-post till: emma.sahlstrom@slu.se

Eva Sandberg, Föreståndare, SLU Centrum för naturvägledning, +4618672447
Skicka e-post till: eva.sandberg@slu.se

Projekttid

2022-2025

Extern finansiering

Formas

 

Relaterade sidor: