Forskare vid SLU och Mälardalens högskola utför en jämförande studie mellan Sverige och Indien i syfte att ta fram en ny arbetsmodell för vårdpersonalens arbete med aktivt åldrande. Projektet finansieras av forskningsrådet Forte och det indiska forskningsinstitutet Indian Council of Medical Research.
Bakgrund
Aktivt och hälsosamt åldrande omfattar – förutom fysisk aktivitet och goda matvanor – även social gemenskap, stöd och meningsfullhet. I motsats till Sverige, där äldre har rätt till nödvändig omsorg från kommunerna, är det familjen som ansvarar för äldreomsorgen i Indien.
Sedan sent åttiotal har professionella vårdares syn på åldrande, tidigare karaktäriserat av en tillbakagång och förlust av funktioner, till ett främjande av aktivt åldrande. Det finns dock en obalans mellan livsmål och förväntningar hos äldre personer och professionella vårdares syn på nödvändig vård vilket påverkar möjligheten för dem att möta vårdtagares förväntningar på ett tillfredsställande sätt. Utmaningar ställs på samhället genom en åldrande befolkning, samtidigt som nya nedskärningar av vård och omsorg och omvandlingar av familjestrukturer i Indien där familjen är den största vårdgivaren.
Sverige har en ökad andel äldre från länder utanför Europa. I likhet med Indien har även i dessa länder familjen varit central för äldres välbefinnande. Därför finns det ett ökat behov av kunskap om hur äldreomsorgen kan ta in aspekter av social och kulturell mångfald i sitt arbete för aktivt åldrande. I Indien däremot efterfrågas alternativa lösningar till den traditionella modellen med familjen som omsorgsgivare för äldre.
Målet för studien
Målet för den här studien är att genom jämförande studier i två kommuner i Indien och Sverige utforska vikten av äldre personers olika identiteter och villkor för hur de uppfattar framgångsrikt och aktivt åldrande, vilken typ av insatser som önskas, och vilka leverantörer av dessa insatser som föredras.
Inom projektet Multikulturella aspekter av aktivt åldrande gör forskare intervjuer i Sverige och Indien om äldres uppfattningar av vad aktivt åldrande är. Därefter ska materialet presenteras för vårdgivare och experter inom området, som i sin tur även delger sin kunskap och sina erfarenheter. Målet är att utveckla en metod för hur vårdgivare bättre kan förstå äldres perspektiv och behov. Förhoppningen är också att genom att utbyta kunskap länderna emellan kunna bidra till bättre förståelse för olika vårdsystem och ge vägledning kring de prioriteringar av insatser som kommunala vårdgivare planerar.
Publikationer
- Ildikó Asztalos Morell, Santa De, Pravina Mahadalkar, Carl Johansson and Lena-Karin Gustafsson (2020). Silence or Voice? Agency Freedom among Elderly Women Living in Extended Families in Urban India. International Journal of Environmental Research and Public Health, 2020, 17, 8779; doi:10.3390/ijerph17238779. https://www.mdpi.com/1660-4601/17/23/8779
