“Vi planterar träd i Afrika”: Svenska diskurser och lokala effekter av klimatkompenserande trädplanteringsprojekt i afrikanska lokalsamhällen

Bakgrund

Att plantera träd har blivit en allt viktigare strategi för att uppnå negativa utsläpp globalt. Många trädplanteringsprojekt är belägna i utvecklingsländer och i Sverige marknadsförs flera projekt med fokus på Afrika. Dessa beskrivs ofta som att de bidrar med både koldioxidupptagning och förbättrade levnadsvillkor för lokala lantbrukare. Vår (och andras) tidigare forskning visar att sådana beskrivningar döljer komplexa avvägningar mellan exempelvis kostnadseffektiva stora trädplantager och mer småskaliga lösningar som bygger på dialog med lokala bönder om vilka träd de föredrar ska planteras på vilka platser.

Vår egen forskning på en svensk investering i Uganda (Svenska klimatinitiativ i Uganda: Går det att minska koldioxidutsläpp och gynna lokal hållbar utveckling samtidigt?) visade att det fanns olika problem med antaganden kring pågående avskogning som ledde till att beräkningarna av plantagets koldioxidupptagning troligen hade överdrivits. Projektet hade även flera negativa lokala effekter, som dessutom påverkade kvinnor och fattiga hushåll mest.

Läs om det tidigare projektet Svenska klimatinitiativ i Uganda: Går det att minska koldioxidutsläpp och gynna lokal hållbar utveckling samtidigt?

Projektet

Detta projekt bygger på denna tidigare forskning och tar utgångspunkt i att vi behöver öka kunskapen om lokala effekter av trädplanteringar och varför vissa projekt har negativa lokala konsekvenser. Studien baseras på flera fall där svenska aktörer investerar på olika sätt i trädplantering i afrikanska länder. Vi kartlägger hur kedjan av aktörer går från de svenska konsumenterna, via företag och olika organisationer ner till lokala bönder på specifika platser i Afrika. Genom intervjuer med aktörer i alla steg i kedjan analyserar vi motiv och tankar kring klimatkompensation, markanvändande och trädplantering. Lokalt undersöker vi olika effekter av projekten – t.ex. vilka som får jobb, vilka som förlorar tillgång till betesmark eller som exempelvis beslutar sig för att konvertera sin jordbruksmark till trädplantering och varför.

Det är viktigt att det utreds varför vissa trädplanteringsprojekt får negativa konsekvenser innan denna lösning skalas upp ytterligare. Projektet prioriterar kommunikation med de studerade organisationerna, samarbete med studenter och att skriva populärvetenskapliga texter för att sprida resultaten.