Bakgrund
Att plantera träd har blivit en allt viktigare strategi för att uppnå negativa utsläpp globalt. Träd binder och lagrar koldioxid, och detta används av aktörer som hävdar att deras utsläpp kan kompenseras genom trädplanteringsprojekt. Dessa aktörer köper utsläppsminskningar från trädplanteringsprojekt på den globala koldioxidmarknaden. Många trädplanteringsprojekt är belägna i det globala syd, och i Sverige marknadsförs flera projekt med särskilt fokus på Afrika.
I många av dessa projekt hävdas det att lokala bönder gynnas lika mycket som det globala klimatet, och vissa projekt påstås även gynna bevarandet av biologisk mångfald. Detta win-win (eller triple-win) narrativ döljer dock komplexa målkonflikter, till exempel att koldioxid mest kostnadseffektivt binds genom stora monokulturer av (oftast) icke-lokala trädarter, medan bönder gynnas bäst av att plantera en mångfald av olika träd som de har nytta av, på platser de själv väljer.
I ett tidigare forskningsprojekt (Conservation, Carbon, Communities: Swedish carbon purchases through forest plantations in Uganda) visade vi att de lokala effekterna av trädplantering beror på var, hur och av vem de genomförs, samt på om huvudsyftet är att stötta lokala bönder eller att binda koldioxid. Negativa effekter för bönder i det fallet inkluderade begränsad tillgång till jordbruks- och betesmark samt minskad tillgång till ved. Kvinnor och de fattigaste hushållen drabbades mest negativt. Vi drog också slutsatsen att antaganden om lokal avskogning inte hade verifierats ordentligt och att utsläppsminskningarna därför sannolikt hade överskattats.
Läs om det tidigare projektet Svenska klimatinitiativ i Uganda: Går det att minska koldioxidutsläpp och gynna lokal hållbar utveckling samtidigt?
Projektet
Detta projekt syftar till att undersöka hur svenska konsumenter och organisationer uppfattar trädplanteringsprojekt och hur visioner om lokala effekter förhåller sig till verkligheten i värdländerna. Vi använder fem fallstudier från Uganda och Tanzania av projekt som säljer (eller i ett fall vill sälja) koldioxid från trädplantering (tre projekt), regenerering av träd (ett projekt) och skydd av befintlig trädbevuxen mark som hotas av avskogning (ett REDD-projekt). Projekten har alla uttalade ambitioner att både arbeta med lokalbefolkningen och att främja biologisk mångfald. Tre av dessa projekt säljer koldioxidkrediter till Sverige.
Vi undersöker uppfattningar längs hela värdekedjan, från svenska konsumenter, företag som säljer produkter med klimatkompensation, klimatkompensationsförmedlare i Sverige, lokala organisationer som designar och implementerar projekten i Afrika – ända till de berörda bönderna.
Att förstå varför vissa projekt har negativa lokala effekter är avgörande innan denna strategi skalas upp ytterligare. Samarbete med studenter, kommunikation med de studerade organisationerna och offentlig spridning av projektets kunskaper kommer att säkerställa en bredare spridning av resultaten.
Projektets resultat omsattes med hjälp av ett bidrag från Formas ’från forskning till praktik’-utlysning till ett verktyg för bedömning av sociala aspekter kring trädplanteringsprojekt i globala syd: https://www.slu.se/carbonguide
Publicerat i projektet
Christiansen, K.L., Hajdu, F., Planting Mollaoglu, E., Andrews, A., Carton, W. & Fischer, K. (2023). “Our burgers eat carbon”: Investigating the discourses of corporate net-zero commitments. Environmental science & policy, 142, 79–88. https://doi.org/10.1016/j.envsci.2023.01.015
Hajdu, F, Fischer, K, Engström, L, Engvall, T, Linse, L. 2024: ”Vi planterar träd i Afrika”: Om målkonflikter i klimatkompensationsprojekt. I Arora-Jonsson, S, Waldenström, C, Sandström, E, (eds.) Hållbarhetens dimensioner. Stockholm: Verbal förlag. Pp. 311-332.
Populärvetenskaplig text: Engvall, T. Hajdu, F. Engström, L. 2024. Är klimatkompensation genom trädplanteringsprojekt verkligen bra för lokalbefolkningen? Ikaros. Tema Växter. vol 2. pp. 36.41. https://www.tidskriftenikaros.fi/wp-content/uploads/2024/06/Ikaros-02-2024_Web-Artikel06-Engvall-mfl.pdf
Ytterligare artiklar skrivs från projektet under 2024-25
Masteruppsatser inom projektet
Planting Mollaoglu, Emil, 2020. “Planting Trees is Always Good”: a WPR-analysis of Swedish carbon offsetting initiatives through tree planting projects in the Global South. Uppsala: SLU, Department of Urban and Rural Development.
Engvall, Theresé. 2022. “They told us we have to plant many trees so that we can harvest air”: Hegemony, mistrust and communication failure in a tree planting project in Tanzania. Uppsala: SLU, Department of Urban and Rural Development.
Linse, Linus, 2023. Managing trees and power relations: Analysing power in two tree restoration projects in central Tanzania. Uppsala: SLU, Department of Urban and Rural Development.
