Begravningsplatser och krematorier som offentliga platser av tillhörighet för Europa: En studie av kulturellt inkluderande, exkluderande och integration av migranter och minoriteter

Senast ändrad: 30 mars 2023
Minneslunden på St. Eskils kyrkogård i Eskilstuna. Foto.

Projektet utforskade åtta större nordeuropeiska städer i sex länder. Syftet var att öka förståelsen för olikheter i betydelser, användning och praktiker genom dialog och samverkan kring utveckling av förvaltningsstrategier och på sätt öka förståelsen och samspelet mellan kulturer och bidra till planeringen av begravningsplatser, redo för mångfald.

Detta projekt undersökte kyrkogårdar och krematorier som "trädgårdar" - offentliga utrymmen för social integration, utanförskap och integration, med särskild hänvisning till erfarenheter, behov och försörjning av migranter och etablerade minoriteter, och hur dessa samverkar med etablerad praxis i nordvästra Europa.

Kyrkogårdar är multifunktionella offentliga utrymmen där begravningstjänster tillhandahålls. De är 'heliga' i vidaste bemärkelsen; de används också ofta som offentliga parker. Sålunda sammanstrålar olika invånare på kyrkogårdar som delade användningsområden. Missförstånd och konflikter kan uppstå om olika användningsområden och betydelser; alternativt kan gemenskaper av delad erfarenhet och förståelse uppstå. Därför kan användningen och förvaltningen av dessa viktiga men understuderade offentliga utrymmen berätta mycket om de vardagliga erfarenheterna och förhandlingarna om urban mångfald, social inkludering och utanförskap i det mångkulturella nordvästra Europa. Ökad förståelse för olika betydelser, användningar och metoder genom dialog och samproduktion av förvaltningsstrategier kommer att förbättra den tvärkulturella förståelsen och interaktionen och informera om planering för mångfaldsklara kyrkogårdar.

Projektet undersökte 8 stora kommuner i sex länder i nordvästra Europa. Varje fallstudie hade en liknande population (cirka 110 000–150 000) och betydande utrikesfödda/etniska minoritetspopulationer. De täcker en rad ekonomiska regioner, har socialt, kulturellt och etniskt olika befolkningar, inklusive sedan länge etablerade etniska minoritetsgrupper och nyare EU- och tredjelandsmedborgare.

Blandade deltagande forskningsmetoder användes för att studera frågor och erfarenheter från flera perspektiv, inklusive kyrkogårds- och krematorieleverantörer, planerare, civilsamhällesorganisationer och gräsrotsanvändare.

Projektet producerade akademiska publikationer, policyrapporter och rekommendationer (samproducerade med projektdeltagare och översatta till flera europeiska och tredjelandsspråk) och en vandringsutställning med kreativa aktiviteter. Detta gav återkoppling till kommunerna och uppmuntrade en pågående dialog mellan leverantörerna och de olika användarna av dessa viktiga och känsliga offentliga utrymmen.

Fakta:

Projektansvarig (PI) Sverige 

Carola Wingren, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU

Projektansvarig Europa

Avril Maddrell, Associate Professor, Cultural Geography, University of Reading

Projektdeltagare

Helena Nordh, forskare, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU
Läs mer om Helena Nord på hennes CV-sida
Skicka e-post till: helena.nordh@slu.se

Christoph Jedan, Professor, Ethics and Comparative Philosophy of Religion, University of Groningen

Eric Venbrux, Professor, Comparative religious studies, Radboud University

Katie McClymont, Senior Lecturer, Urban Planning, University of the West of England Bristol

Yasminah Beebeejaun, Associate Professor, Bartlett School of Planning

Tanu Priya Uteng, Senior Research Planner, Norway Institute of Transport Economics

Sonja Kmec, Associate Professor, History, University of Luxembourg

Projekttid

2019-2022

Extern finansiering (Sverige)

Vetenskapsrådet