Barnkartor i GIS - en metod för barns inflytande i planeringen

Barn och unga använder utemiljön mer än vuxna gör och på andra sätt. Därför har de också andra erfarenheter, behov och kunskaper än vuxna. Det är väl känt att barn och unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. Metoden Barnkartor i GIS har utvecklats för att underlätta att barns och lärares kunskaper om utemiljön ska kunna användas i planering och förvaltning av utemijön.

Metoden Barnkartor i GIS består av tre delar

1. Metodanvisningar som anger hur en undersökning ska genomföras.

2. En webbapplikation med två digitala kartenkäter, en riktad till elever från åk 4, en riktad till lärare.

3. Databas med svar från ca 1200 elever och ca 30 lärare som underlag för forskning om barns utemiljö.

Metodanvisningar

Anvisningar finns i rapporten Barnkartor i GIS – en guide (Nordin & Berglund, 2017). SLU Movium har ansvar för metodens förvaltning och utveckling. GISGruppen AB tillhandahåller webbapplikationen och förvaltar databasen med enkätsvar och metadata på institutionens uppdrag. Metoden hanterar hela kedjan från insamling, lagring, visualisering och distribution, samt etiska och praktiska frågor som har att göra med att fråga barn.

Metodens syfte

1. Ge planerare i kommunala verksamheter information som kan användas tillsammans med annan planeringsinformation som underlag främst för stadsutveckling och trafikplanering. Ambitionen har varit att göra enkäten nationellt tillgänglig via webb applikationen.

2. Bygga upp en databas som kan användas för forskning kring barns utemiljö inom ramen för FOMA.

Metoden är utformad för att de data som samlas in ska ha en sådan kvalitet att den kan användas i offentlig förvaltning, men också i forskning och uppföljning av miljökvalitetsmålet ”En god bebyggd miljö”. Det medför krav på att datainsamlingen sker under kontrollerade former med en ansvarig projektledare, handledare till barn och lärare samt att feed-back sker till de deltagande barnen och lärarna.

Metoden är utvecklad vid SLU, institutionen för stad och land, Ulla Berglund och Kerstin Nordin, båda tidigare verksamma som forskare vid institutionen.

Utveckling av webbapplikationen finansierades av ett EU–projekt (SMURF) samt med medel från Trafikverket. Utvecklingen av databas och guider har finansierats av FOMA-anslag inom ramen för FOMA:s miljökvalitetsarbete, programområdet Bebyggd miljö. Under 2018 har Movium Partnerskap gett bidrag till att utveckla former för presentation och analys av data från Eskilstuna kommun.

Andra exempel på digitala kartenkäter

I Norge finns metoden Barnetråkk, som liknar Barnkartor i GIS. En skillnad är att norska staten tagit ansvar för att förvalta, utveckla och göra metoden tillgänglig. En metod med liknande syfte och som också bygger på digitala kartenkäter, finns också i Finland (softGIS). Där arbetar forskare och teknikkompetens tillsammans i en forskargrupp på universitet.