Ämnesområdet Fysisk planering är tvärvetenskapligt och berör ett vidare fält än landskapsarkitekturens profession. Vi kallar därför gruppen för Landscape, Planning and Governance (LPG) i det dagliga arbetet.
LPG studerar möjligheter, hinder och drivkrafter för omställningen till ett mer rättvist och hållbart samhälle. I vår tvärvetenskapliga grupp ingår doktorander, forskare och lärare med bakgrund inom bland annat landskapsarkitektur, geografi, miljöbedömning och planering. Flera av oss har erfarenhet av att arbeta med planering i praktiken.
Mycket av vårt arbete präglas av ett landskapsperspektiv, vilket låter oss studera komplexa samspel mellan markanvändning, lagstiftning, ekologi, de boendes vardagliga praktiker och planeringens processer. Detta innefattar studier av hur fysisk planering och samhällsstyrning (governance) går till i praktiken, och vad detta får för konsekvenser. Studier för och av landskapsplanering är ett centralt tema i vårt arbete (se nedan). Mer specifika teman som vi fokuserar på inom forskningen är landskapsrättvisa, miljöbedömning, landskapsanalys, planering för rekreation och hälsa, peri-urbana studier, hållbar stadsutveckling, samt landskaps- och planeringsteori. Mycket av vår forskning är externt finansierad och bedrivs i samverkan med samhällsaktörer och andra universitet, i Sverige så väl som internationellt.
Den största delen av LPG-gruppens undervisning berör olika aspekter av landskapsplanering.
Landskapsplanering är en framåtblickande praktik med målet att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle, att hantera markanvändningskonflikter och att möjliggöra goda platser. Landskapsplaneraren rör sig i ett gränssnitt mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och designvetenskap, vilket gör att hon/han kan spela en avgörande roll i en planering där samspelet mellan samhälle och natur står i centrum. För att kunna spela denna roll behöver hon/han förstå landskapets historia, drivkrafterna för dess omvandling, planeringens roll i samhället, och planeringens analysmetoder och modeller. Planeraren behöver också kunna kritiskt granska professionens historia, metoder och ideal för att kunna blicka framåt. Planeraren måste även kunna navigera i ett tvärvetenskapligt fält, i dialog mellan olika professioner, men också förstå sin egen roll och sitt etiska ansvar som planerare.
Vår målsättning inom LPG-gruppen är att erbjuda kurser som uppfyller detta kunskapsbehov, i samarbete med andra vid Institutionen för stad och land. I nuläget är vi främst aktiva i kurser inom Landskapsarkitekturprogrammet och masterutbildningen Landscape architecture for sustainable urbanisation, i vilka ett stort antal kurser är mer eller mindre tydligt inriktade mot landskapsplanering. Vi arbetar även aktivt med att stärka kopplingen mellan forskning och undervisning.
Läs mer om programmet Landskapsarkitekt - Uppsala
Läs mer om masterprogrammet Landscape Architecture for Sustainable Urbanisation
Forskarämnet heter formellt landskapsarkitektur med inriktning mot fysisk planering, men i undervisningssammanhang används begreppet landskapsplanering. Begreppet återfinns även i till exempel den Europeiska landskapskonventionen och har en lång tradition inom fysisk- och naturvårdsplanering där landskapsarkitekter har spelat en viktig roll. Vi betraktar Landskapsarkitektur med inriktning mot fysisk planering som en synonym till landskapsplanering.
Mattias Qviström, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +4618672583