Härifrån till evigheten - en studie om hur evig gravfrid tolkas i praktiken

Evig gravfrid

Sverige är ett av de få länder som enligt lag tillämpar evig gravfrid, men vad innebär det i praktiken? Kan en plats verkligen vara för evigt? Varför har vi evig gravfrid, och hur tolkas och praktiseras begreppet i begravningsverksamheten när det till exempel gäller återanvändande av gravar? Enligt Brottsbalken är det straffbart att skada eller flytta aska eller stoft, vilket också inkluderar urnor och kistor. Men det är samtidigt fullt möjligt att återanvända (återupplåta) gravar, något som dock kan vara problematiskt för vissa trossamfund som tror på ett liv efter döden. Hur gravfriden tolkas och praktiseras förefaller variera mellan olika begravningshuvudmän. Det finns inga vetenskapliga publikationer om hur begreppet tillämpas i Sverige, däremot har problematiken runt evig gravfrid varit aktuell i förhållande till Estonia katastrofen och flytten av Kiruna kyrkogård pga utvidgad gruvdrift i området.

Behovsanalyser från begravningshuvudmän i storstadsregioner visar att det inom några år kommer att bli brist på gravplatser, speciellt kistgravplatser. Bakgrunden till detta är urbanisering, förtätning och en utveckling av Sverige till ett multikulturellt samhälle med olika begravningstraditioner.

Projektet

I detta projekt studerar vi hur samhället kan möta framtidens behov av mer gravplatsmark genom att t ex återanvända existerande gravplatser. Vi berör frågor om evig gravfrid och hur begravningsplatser kan utvecklas utan att strida mot gällande lagar. 

Syftet är att undersöka och problematisera vad evig gravfrid på begravningsplatser i Sverige innebär och har inneburit sedan mitten av 1800-talet. Målet är att sprida kunskap om begreppet samt bidra till nationella riktlinjer för återanvändande av gravplatser med hänsyn till olika trosinriktningar. Vidare vill vi initiera en politisk debatt om evig gravfrid i förhållande till framtidens behov av mer gravplatsmark.

Forskningsfrågorna

1. Hur har begreppet evig gravfrid utvecklats i lagar och regelverk i Sverige de senaste 150-åren?
2. Hur tillämpas och tolkas evig gravfrid av begravningshuvudmän, myndigheter och Svenska kyrkan?
3. Hur kan huvudmännen återanvända och vidareutveckla befintliga begravningsplatser utan att komma i konflikt med juridiska eller religiösa aspekter?
4. Hur förvaltas historiska begravningsplatser t ex hospitalkyrkogårdar eller gravkvarter utan aktiva gravrätter och hur skulle dessa kunna aktiveras för nya gravsättningar?

Projektets tre faser

1. En dokumentstudie och litteraturstudie om evig gravfrid och evig gravrätt.
2. En intervjustudie bland yrkesverksamma begravningshuvudmän, berörda myndigheter och Svenska kyrkan. Denna fas innehåller också en fallstudie i Göteborg inkluderat platsbesök på ett urval begravningsplatser, dokumentstudier av t ex mötesprotokoll och lokala rapporter, och en fokusgruppintervju med anställda i kyrkogårdsförvaltningen.
3. En implementerings- och planeringsfas där forskarna tillsammans med referensgruppen anordnar en temadag om evig gravfrid som vänder sig till begravningshuvudmän i Sverige. I denna fas diskuteras också hur projektet kan bidra till nationella riktlinjer för återanvändande av gravplatser.

Forskargruppen

Projektet leds av två seniora forskare, där projektledaren har mångårig nationell och internationell erfarenhet av forskning, publicering och nätverkande inom temat begravningsplatser.

Projektet genomförs i nära samarbete med en referensgrupp bestående av nyckelaktörer i begravningsverksamheten i Norden, samt tre erfarna forskare med olika disciplinära bakgrunder. Med detta breda engagemang i projektet är samhällsrelevansen väl förankrad och resultaten kommer att förmedlas både internationellt och nationellt, genom publikationer, presentationer och en temadag.