Välfärdens landskap och den täta staden

Senast ändrad: 29 december 2023

Förtätning står högst upp på agendan då dagens planerare diskuterar hållbar utveckling. I denna debatt är kritiken mot efterkrigstidens planering genomgående. Istället lyfter många idag fram det tidiga 1900-talets stenstad som ett ideal. Men med kritiken mot efterkrigstidens modernistiska planering går något förlorat: välfärdens landskap.

Under Sveriges efterkrigstid satsade offentliga aktörer omfattande resurser på att skapa utemiljöer med tankar om social rättvisa, jämlikhet och hälsa som grund. Idag är många av välfärdsplaneringens landskap hotade, av ekonomiska skäl såväl som av en bristande förståelse av dessa platser syfte, funktion och faktiska användning.

Projektet Välfärdens landskap och den täta staden belyser hur landskapsplaneringen mellan 1960-talet och 1980-talet aktivt användes för att skapa välfärd och välmående och därmed var en central pusselbit i byggandet av välfärdssamhället. Vi vill återvända till planering av välfärdens landskap, peka på hur dess landskap har omvandlats och omförhandlats, samt studera hur de tas i bruk och hur förstås i förtätningsprojekt idag. Därmed vill vi lyfta välfärdsstatens ambitiösa landskapsplanering och belysa hur dess specifika kvaliteter kan utgöra ett en resurs för vår tids stadsliv.

I fokus för projektet står välfärdplanerings olika strategier att skapa och vårda grönytor och andra platser för ett aktivt uteliv. Välfärdens landskap och den täta staden är ett femårigt projekt (2018–2022) finansierat av Formas. Projektet består av landskapsarkitekten Märit Jansson som forskar om barns utemiljöer, planeraren Amalia Engström vars avhandlingsprojekt undersöker effekterna av pågående stationsnära förtätning, miljösociologen Mia Ågren vars avhandlingsprojekt behandlar välfärdsplaneringens samtida effekter på social rättvisa, landskapsarkitekten Therese Andersson som studerar förtätning av efterkrigsområden och historikern Johan Pries vars postdoc-projekt analyserar hur rester av välfärdsplanering lever kvar idag. Projektledare är landskapsarkitekten Mattias Qviström som också bidrar till projektet genom att forska om landskapsplaneringens relation till friluftsliv och ett aktivt användande av grönytor. Ytterligare en doktorand kommer att anställas inom kort inom projektet.

Projektets blog - VÄLFÄRDENS LANDSKAP

En blogg för att uppmärksamma och hjälpa till att utveckla morgondagens välfärdslandskap.

OM VARDAGSNATUR

Mattias Qviström samtalar med Kris Johnson-Jones om vardagsnaturen - de grönytor som vi kanske inte tänker så mycket på, men som är viktiga på många olika sätt - i ett avsnitt av podcasten Arwidsson Talks.

Publicerat i projektet

Peer-review granskade internationella artiklar och bokkapitel

Engström, A. (2023). Planning for an urban recreational landscape: tracing the geographies of outdoor recreation in the compact city. Diss. Uppsala:Sveriges lantbruksuniversitet.

Engström, A.  (Accepterad med minor revisions). Scrutinizing the plan-ability of outdoor recreation in the Swedish compact city: continuing and discontiuing modernist planning legacies. Planning theory and practice.

Ferreira da Silva, S. (Accepterad med minor revisions). Performances of Power: Reframing Brasilia’s Green Belt as a Modernist Border. Planning perspectives.

Jansson, M., Herbert, E., Zalar, A. & Johansson, M. (2022). Child-friendly environments – what, who and by whom? Sustainability 14(8), 4852; https://doi.org/10.3390/su14084852

Jansson, M. & Schneider, J. (2023). The welfare landscape and densification – Residents’ relations to local outdoor environments affected by infill development. Land 12(11), 10.3390/land12112021

Pries, J. (2020). Neoliberal Urban Planning Through Social Government: Notes on the Demographic Re‐engineering of Malmö, International Journal of Urban and Regional Research, 44, 248-265.

Pries, J. (2022). A technocratic road to spatial justice? The standard as planning knowledge and the making of postwar Sweden’s welfare landscapes. Geografiska Annaler: Series B, Human Geography 104(3): 285-305.

Pries, J. & Qviström, M. (2021). The patchwork planning of a welfare landscape: reappraising the role of leisure planning in the Swedish welfare state. Planning perspectives 36(5): 923-948.

Pries, J. & Qviström, M. (2022). Revisiting the green geographies of welfare planning: an introduction." Geografiska Annaler: Series B, Human Geography 104(3): 185-191.

Qviström, M. (2022). Finding the pulse of the welfare landscape: reframing green space provision in modernist planning, Geografiska annaler Series B, 104(3): 269-284, DOI: 10.1080/04353684.2022.2040376

Qviström, M. & Jansson, M. (2022). Tracing discourses: learning from the past for future landscape architecture. I: Bruns, D. & Hennecke, S (red.), The Routledge Handbook of Landscape Architecture Education. Routledge.

Zalar, A. & Pries, J. (2022). Unmapping green space: Discursive dispossession of the right to green space by a compact city planning epistemology. City 26(1): 51-73.

Faktablad, artiklar i professionstidskrifter, och populärvetenskap

Engström, A. (2019). Folkhemmets idrottsrörelse. Rörelserik stadsutveckling: Finns det plats för idrott och aktivitet när tätorten blir tätare?. Tankesmedjan Movium, Riksidrottsförbundet, 6–13.

Jansson, M. (2023). Vad händer med barnvänligheten när välfärdens landskap förtätas? Tidskriften Landskap 5/2023: 26-28.

Jansson, M., Schneider, J. & Herbert, E. (2023). Förtätning av välfärdslandskap: en enkätstudie om upplevelse och användning av bostadsnära utemiljöer. LTV rapportserie 2023:1. https://publications.slu.se/?file=publ/show&id=119973

Jansson, M., Leposa, N. & Qviström, M. (2023). Välfärdens landskap – ett arv som främjar rekreation. LTV-fakultetens faktablad 2023:11

Jansson, M. Schneider, J. & Sunding, A. (2023). Förtätningens effekter för boende, Gröna fakta i Tidningen Utemiljö 2/2023

Pries J. (2023). Planning in and against the urban commons. City, 27(5-6): 1070-1074, DOI: 10.1080/13604813.2023.2260197

Pries, J. (2022). Fields notes on design activism: density. Places Journal 

Pries, J. (2021). Scener ur Lisa Bauers vardagsvärld. KRITIK: Tidskrift för arkitektur, 21.

Pries, J. (2019). Rapport från förtätad förort: Fältanteckningar från Norra Fäladen, Lund. KRITIK: Tidskrift för arkitektur.

Pries, J. (2019). Recension: "PUSH", Fredrik Gertten, 2019. KRITIK: Tidskrift för arkitektur.

Pries, J. (2019). Var är husockupationerna i den nyliberala staden? I: Ockuperat! Svenska husockupationer 1968-2018. Polanska & Wåg, Verbal förlag.

Qviström, M. (2021). Recreative places in a remotely urban context. I: Nilsson, K., Weber, R. & Rohrer, L (red.) Green visions: Greenspace Planning and Design in Nordic Cities. Arvinius + Orfeus.

Qviström, M. (Under utgivning). Välfärdens landskap. I: Den byggda formens betydelse. Boverket.

Qviström, M. & Pries, J. (2020). Välfärdens landskap i förtätningens tidevarv. Tidningen Utemiljö, Gröna fakta nr 5 2020.

Richold, J. & Qviström, M. (2023). Focusing on the Fuzzy: An Imaginative Tool for Assessing Urban Recreative Planning. LTV Faculty Factsheet, 2023:12.

Yigit Tutan, B. & Ågren, M. (2022). Segregation and Landscape Injustice in the Shadows of White Planning and Green Exceptionalism in Sweden. Urban matters: https://urbanmattersjournal.com

Bloggar i Välfärdens landskap (https://valfardenslandskap.com/)

Engström, A. (2022). The precedence of the fit body: A reflection on fitness as new norm in recreational planning.

Engström, A. (2023). Kaniner, lera och löpspår: möten på en idrottsplats.

Engström, A. & Pries, J. (2021). Landskapsmåleri i gränslandet.

Jansson, M. (2022a). Mångfunktionalitetens gräns.

Jansson, M. (2022b). Har vi tappat vår svenska lekparkshistoria?

Jansson, M. (2023). Uppläxningar i välfärdens landskap.

Leposa, N. (2021). Man kan inte bara bo, man måste också leva.

Leposa, N. (2022a). The Nordic Welfare Landscapes.

Leposa, N. (2022b). Urbanism in the 1970s and today: From luxurious green space to luxurious price and lack of green space.

Pries, J. (2021a). Fältanteckningar om förtätningens konsekvenser för barnens bilfria stadslandskap.

Pries. (2021b). Where to now for the welfare landscapes?

Pries, J. & Zalar, A. (2022). Unmapping green space: notes on the densification of Rosengård.

Qviström, M. (2021a). Landskapet möjliggör välfärden

Qviström, M. (2021b). Välfärdens landskap engagerar

Qviström, M. (2022a). Urban forests for a welfare society: running and the forest ideal in Swedish recreational planning.

Qviström, M. (2022b). Stadens ojämlika geografi.

Qviström, M. (2022c). Skydda asfalten!

Qviström, M. (2022d). Den programmerade välfärden.

Qviström, M. (2022e). Välfärdens vardagsnatur.

Qviström, M. (2022f). Välfärdens landskap på export: fältstudier i Slovenien.

Qviström, M. (2023). Spelet om Välfärdens landskap.

Schneider, J. (2023). ”De kanske säger förlåt om 50 år”.

Examensarbeten på masternivå som handletts inom projektet

Barna, P. & Ackar, V. (2020). Förtätning - olägenhet eller tillgång för städernas barn? Masterarbete. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.

Brusewitz, E. (2016). Att planera för social hållbarhet: en studie av strategier och hur de kan tillämpas. Masterarbete. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.

Beckman, D. & Dahlman, P. (2022). Grönskans plats vid förtätning: rumslig analys av miljonprogramsområden samt gestaltning med bevarad grönska. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Stigertsson, A. & Palmqvist, R. (2020). Samhällsplanering – ett barn av sin tid?: modernismens och nyliberalismens påverkan på barns utemiljöer i staden. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.

Stryjan, N. (2020). Planering för fysisk aktivitet: en analys av Hallonbergen 1967-2020. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Fakta:

Projektledare

Mattias Qviström, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU

Projektdeltagare

Amalia Engström, doktorand, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +4618673511, +46737274652
Läs mer på Amalia Engströms CV-sida 
Skicka e-post till: amalia.engstrom@slu.se

Sued Ferreira da Silva, doktorand, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +46708291609
Läs mer på Sued Ferreira da Silvas CV-sida
Skicka e-post till: sued.silva@slu.se

Märit Jansson, universitetslektor, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, +4640415135
Läs mer på Märit Janssons CV-sida 
Skicka e-post till: marit.jansson@slu.se 

Neva Leposa, postdoktor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +4618671000
Skicka e-post till: neva.leposa@slu.se

Hanna Peinert, forskningsassistent, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU
Skicka e-post till: hanna.peinert@slu.se 

Mia Ågren, doktorand, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +4618672549
Läs mer på Mia Ågrens CV-sida 
Skicka e-post till: mia.agren@slu.se 

Therese Andersson, forskningsassistent, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, (-2020)

Johan Pries, Postdoctor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU (-2020)

Projekttid

2017-2023

Extern finansiering

Formas