Kronoallmänning eller bondeskog: Skogsägande i Västmanland ca 1600-1700

I doktorandprojektet undersöks skogsägandet och dess utveckling i det tidigmoderna Sverige. Under perioden ökade intresset för utmarkens resurser, särskilt i Bergslagen, där metallproduktionens träkolsbehov innebar ett hårt tryck på skogen. Samtidigt som böndernas användning av resurserna ökade, så flyttade andra aktörer också fram sina positioner. Kronan hävdade rätten till allmänningar, och bruken försökte säkra sin träkolsförsörjning.

I avhandlingen undersöks utvecklingen inom Norbergs och Skinnskattebergs bergslag, med fokus på konflikt och förhandling mellan krona, bönder, och bruk, om rätten till och definitionen av bondeskogar och kronoallmänningar.

Medan 1800-talets skiftesreformer, inklusive avvittringen, gick till och dess konsekvenser, är mer undersökt har den tidigare omvandlingen, under 1600-talet och 1700-talet fått mindre utrymme. En omvandling som kom att få stor betydelse och som fortfarande är synlig i fastighetsstrukturen i Sverige.