Människor i brytningstid - en svensk by under den agrara och industriella revolutionen

Senast ändrad: 28 mars 2023
Boningshuset på gården Hyttbäcken. Foto.

Projektet handlar om landsbygdsmänniskors roll under en av historiens största samhällsomvandlingar. Studien använder sig av ett unikt källmaterial i form av bland annat dagböcker och brev.

Bakgrund

1800-talets andra hälft är känt genom industriella revolutionen, vilken främst förknippas med städer och mekanisering. Industrialismen var dock tätt sammanlänkad med förändringar på landsbygden, bland annat genom omvälvande förändringar inom jordbruket. Den s.k. agrara revolutionen innebar att jordbruket mekaniserades, nya odlingssystem infördes, man odlade upp jord som tidigare varit åker och äng och påbörjade växtförädling och husdjursavel. Samtidigt förändrades människors livsvillkor och levnadsstandard. För att förstå hur dessa förändringar genomfördes behöver man förstå vad som hände lokalt, ända ner till hur enskilda hushåll och individer agerade.

Metod

I detta projekt har vi möjlighet att närstudera ett lokalsamhälle i södra Dalarna tack vare ett unikt källmaterial. Vid sex gårdar som låg inom en mils avstånd skrevs dagböcker under denna omvandlingstid. Den längsta dagboken omfattade tiden 1840-1920. Dagböckerna ska ses som ett slags arbetsjournaler där skribenten dag för dag noterade vad som gjorts, var arbetet utfördes och av vem. Ofta finns också noteringar om väder, mängder gödning, skördar på åker och äng. Man skrev också om resor och besök och andra centrala händelser. Det gör att vi kan följa dessa gårdar parallellt genom förändringen, berättad genom förstahandsuppgifter av bönderna själva.

Några gårdar har också bevarade gårdsarkiv om sådd och skörd, mjölkmängder, listor på vilka som arbetade som daglönare och vad de fick i lön, inkomster av olika slag och utgifter för inköp till hushållet. Det finns också personlig brevkorrespondens. Dessa detaljerade gårdsmaterial kombineras med information från offentliga arkiv, såsom bouppteckningar, mantalslängder, historiska kartor mm, vilket ger oss kunskap om gårdarnas förutsättningar.

Centralt i projektet är att relatera det som hände på mikronivån, i gårdar och i bygden, till det som hände i samhället i stort. Bland annat frågar vi oss vad som förändrades, hur förändringen gick till, i vilken ordning förändringar skedde och vad som blev konsekvenserna för enskilda människor och i större skala. En viktig övergripande fråga är i vilken mån som dessa Dalabönder drogs med, höll emot eller kanske drev på jordbrukets omvandling.

Projektets delar

Projektet är indelat i tre delprojekt vilka fokuserar på tre aspekter av förändring som var
sammanlänkade i människornas liv. De tre delprojekten kommer utmynna i en allomfattande syntes där de olika förändringarna länkas samman.

  1. Det första handlar om försörjning, arbete och naturresurser. I denna skogsbygd levde människor på en kombination av åkerbruk, boskapsskötsel och bergsbruksrelaterade inkomstkällor (kolning, transporter) och alla dessa förändrades under vår undersökningsperiod. Alla gårdar låg i samma bygd och hade därför liknande naturgivna förutsättningar, men var ändå olika med avseende på gårdens storlek, ekonomiska förutsättningar, möjlighet att leja arbetskraft, social status mm, och därför kan vi undersöka om dessa skillnader spelade roll för hur förändringen gick till.
  2. Det andra delprojektet handlar om levnadsförhållanden och socio-ekonomiska relationer. Med förändringar i brukningsorganisation, teknologi, och transporter samt industrins framväxt är det troligt att både ekonomin och de sociala relationerna påverkades. Genom vårt källmaterial kan vi följa såväl bönder som deras arbetare och studera huruvida så var fallet och vilka effekter det i så fall fick på respektive grupp.
  3. Det tredje delprojektet handlar om kunskap och kunskapsnätverk både i betydelsen kontakt med det omgivande samhället och i hur kunskap som har betydelse för omvandlingen, spreds mellan personer inom lokalsamhället. Dagböckerna gör det möjligt att se vilka personer som träffades och deltog i samma sociala aktiviteter. Källmaterialet gör det också möjligt att tolka hur olika människor förhöll sig till ny kunskap och hur villig man var att ta till sig nyheter.

Följ bondedagboken dag för dag genom #bondedagbok på Twitter

Fakta:

Projektledare

Patrick Svensson, professor, avdelningen för agrarhistoria, SLU

Projektdeltagare

Janken Myrdal, professor emeritus, avdelningen för agrarhistoria, SLU
Skicka e-post till: janken.myrdal@slu.se

Anna Westin, forskare, SLU Centrum för biologisk mångfald
Läs mer på Anna Westins CV-sida
Skicka e-post till: anna.westin@slu.se 

Sofia Carlfjord, dokorand, avdelningen för agrarhistoria, SLU
Skicka e-post till: sofia.carlfjord@slu.se

Tommy Lennartsson, forskare,SLU Centrum för biologisk mångfald
Läs mer på Tommy Lennartssons CV-sida
Skicka e-post till: tommy.lennartsson@slu.se

Cristina Prytz, forskare, avdelningen för agrarhistoria, SLU
Läs mer på Cristina Prytzs CV-sida
Skicka e-post till: cristina.prytz@slu.se

Projekttid

2021-2024

Extern finansiering

Vetenskapsrådet