Bortom idealistisk glorifiering och kategoriska förkastanden: Samkonstruktion av mening i dialogpraktiker inom naturresurshantering

Bakgrund

Dialog har kommit att bli något av ett modeord inom naturresursförvaltning. Det pågår för närvarande en lång rad samråd där intressenter bjuds in för att genom dialog hantera olika typer av intressemotsättningar kring naturresurser. De som anordnar och deltar i samråd ställer höga förväntningar på dem - de ska leda till färre konflikter, ökad förståelse, effektivare förvaltning, bättre policyimplementering och mera demokrati.

Vi har identifierat två olika forskningsansatser som undersöker samråd. Den ena utvärderar samråd för att se om de lever upp till de högt ställda förväntningarna. Den andra ansatsen beskriver förutsättningar som behöver finnas för att dialogen ska fungera som tänkt och föreslår modeller för bättre dialog i samråd. Forskningsfokus ligger alltså på förutsättningar, metoder och resultat av samråd, inte på den kommunikation som sker där, trots att huvudingrediensen i samråd är just kommunikation.

Projektet

Utgångspunkten i det här projektet var att samråd har en given plats i modern naturresursförvaltning men att vi behöver förstå mera om hur kommunikationen i samråd går till för att kunna bedöma under vilka förutsättningar de verkligen kan bidra till förvaltningen på ett relevant sätt, samt hur samråd kan utformas för att uppfylla realistiska mål och samtidigt intressera både organisatörer och deltagare. Syftet med det här projektet var utveckla detta underlag.

För att kunna analysera och förstå hur kommunikationen i samråd går till deltog vi som observatörer vid fyra olika pågående samrådsprocesser:

- Samråd samebyar och länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län. Syftet med dessa var att utveckla en plan för att minska rennäringens ekonomiska förluster till rovdjur. Förlusterna ska minska från nuvarande ca 35% till 10% och det ska ske utan att hota rovdjursstammarnas bevarandestatus.

- Samråd mellan representanter för skogsbolag och samebyar. FSC märkta skogbolag måste ha samråd med samebyar om de vill avverka skog i vinterbeteslandet. I samråden skulle de komma överens om och i så fall var och när detta kan ske.

- Samråd om älgförvaltning. Sveriges älgförvaltning är indelad i älgförvaltningsområden och i varje område skulle jägare och markägare genom samråd utveckla en förvaltningsplan.

- Samråd om betesskador av fåglar. I de här samråden träffades representanter för länsstyrelser och lantbrukare med åkermark som angränsar till rastplatser för trana och gås. Syftet var att diskutera och komma fram till strategier för att skydda känsliga grödor.

Utöver observationer gjorde vi ljud- och ibland även bildinspelningar av mötena. Vi gjorde också intervjuer med deltagare och arrangörer, samt undersöker policydokument, lagar och beslut som rör de områden som avhandlas i samråden. Ur detta material analyserade vi kommunikationen på tre nivåer:

Samtalsnivå: Människor som samtalar förväntar sig att de ska förstå vad den andre säger och att de själva ska bli förstådda. När de blir osäkra på om de förstår/blir förstådda så kommer de antingen att försöka rätta till den osäkerheten, t ex genom att fråga vad den andre menar eller fråga om den andre förstår, eller så uppstår det missförstånd, som allt eftersom samtalet fortlöper kan bli alt större. Vi analyserar bland annat samtalssekvenser där missförstånd uppstår, repareras eller permanentas, och hur det påverkar samtalet.

Organisatorisk nivå: I samrådsprocesser skapar deltagarna genom att samtala normer som styr hur de talar och vad de talar om och inte. De skapar också roller som indikerar vem som får tala, vem som kan vad och vem som är överordnad och underordnad. De samtalande kan vara omedvetna om dessa normer. Vi analyserar och beskriver hur sådana normer skapas och vad det leder till när det gäller hur meningsfulla samråden, den kunskap som utvecklas och de beslut som fattas i dem, är för de inblandade.
Policy nivå: Samrådsprocesserna verkar i ett institutionellt sammanhang där formella lagar och regler inte är anpassade för samråd som förvaltningsmetod. Analysen på den här nivån ger oss möjlighet att beskriva hur det som sker i samråden samspelar med andra händelser i det större sammanhang som de ingår i.

Forskningsprojektet pågick 2017-2020. Utöver vetenskapliga artiklar höll vi i slutet av projektet seminarier med berörda, berättade om våra resultat och diskuterade hur samråd kan utformas för att uppfylla realistiska mål och samtidigt fylla viktiga funktioner för såväl organisatörer som deltagare.