Idag finns en ökad internationell fokus på urfolks rätt till mark och vatten, vilket varit särskilt tydligt under de senaste två decennierna. Samtidigt har exploateringen av naturresurser och infrastrukturprojekt i traditionella urfolksområden ökat. Syftet med detta forskningsprojekt var att studera den alltmer komplexa bilden av naturresursutvinning inom traditionella urfolksområden genom att explicit fokusera på frågor om mineralexploatering och gruvdrift i Sápmi.
Två teoretiska frågeställningar stod i förgrunden. Den första frågan rörde urfolks rätt till mark och naturresurser: Hur ser sambandet ut mellan det folkrättsliga skyddet för dessa rättigheter och regleringen på nationell nivå? Den andra frågan fokuserade på förvaltningspraxisen: Vilka konsekvenser får förändrade lagar, normer och spelregler om urfolks rätt till mark och naturresurser för relationen mellan urfolk, stat och företag? Vilka nya samförvaltnings-lösningar är möjliga?
Projektet hade ett jämförande perspektiv mellan Sverige, Norge och Finland - både vad gäller den rättsliga analysen och fallstudierna om gruvetableringskonflikter - och avsåg att identifiera möjliga lösningar för samförvaltning av naturresurser genom förändringar i lagstiftning och institutionella ramverk.