Algoritmiskt förkroppsligade utsläpp
Idén med algoritmiskt förkroppsligade utsläpp är ett försök att konceptualisera hur de olika val som underlättas av algoritmiska system när de distribueras av flersidiga plattformar, såsom kommersiella sökmotorer eller olika sociala medier och rekommendationssystem, bidrar till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och miljöförstöring.
Publikationer i projektet
Haider, J., Rödl, M., & Joosse, S. (2022). Algorithmically embodied emissions: The environmental harm of everyday life information in digital culture. Information Research, 27, colis2224. https://doi.org/10.47989/colis2224
Populärvetenskapliga sammanfattningar publicerade i Data & Society: Points & The Conversation.
Klimatförnekande genom att googla
Klimatförnekande är inte särskilt utbrett i Sverige, men hur framstår det ändå som mer populärt? I spåren av vädjanden om att ”googla gärna” - en specifik term, undersöker vi i detta projekt hur klimatförnekares vädjanden till människor att "göra sin egen forskning" sprider sig genom online- och offlinemedia. Dessa noggrant utvalda termer är avsedda att så tvivel på vetenskaplig konsensus och skapa en illusion av ett mycket bredare stöd för klimatförnekelse i Sverige än vad som faktiskt finns.
Publikationer i projektet
En kommentar om förekomsten av allt mer AI-driven webbsökning har publicerats i Tech Policy Press. https://www.techpolicy.press/ai-powered-web-search-gives-climate-deniers-and-conspiracy-theorists-free-rein/
En undersökning av kommersiella algoritmer som kommunikationsdeltagare
Detta Formasfinansierade projekt, Algoritmer och meningsskapande för miljön (2023-2026), undersöker hur informationsinfrastrukturer såsom Google, Facebook och liknande, bidrar till att skapa mening om klimatkrisen. Dessa algoritmiska informationssystem, inklusive deras underliggande AI-modeller och algoritmiska konstruktioner, är osynliga men allestädes närvarande kommunikationsdeltagare i dagens samhälle. De filtrerar, väljer ut och sorterar information och fattar beslut om synlighet och relevans.
Projektet undersöker den ökande betydelsen av algoritmiska informationssystem, såsom kommersiella sökmotorer och sociala medier, för att forma (pro-)miljömässiga diskurser, normer och sociala praktiker, och hur de därmed skapar mening om klimatkrisen.
Algoritmiska okunskaper och miljön
Algoritmiska informationssystem, såsom kommersiella sökmotorer eller sociala medier, men även appar för medborgarforskning, bidrar till vad vi vet och hur vi vet det, men också till det som förblir okänt, tystat och osynligt.
Det här projektet undersöker några av de sätt på vilka sådan okunskap och frånvaro relaterade till klimat- och andra miljökriser skapas och upprätthålls, och placerar dem i ett bredare teoretiskt och samhälleligt sammanhang.
Som en del i projektet, arrangerade vi två kombinerade öppna symposier och akademiska workshops med titeln “Networked Silences: Algorithms & meaning-making in times of climate change.” De hölls i oktober 2022 vid SLU Uppsala och i oktober 2023 i samarbete med AI Lund vid Lunds universitet.
Publikationer i projektet
Haider, J., & Rödl, M. (2023). Google Search and the creation of ignorance: The case of the climate crisis. Big Data & Society, 10(1). https://doi.org/10.1177/20539517231158997
Att slåss mot väderkvarnar
Detta projekt ger ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till att förstå hur (des/fel)information om initiativ för hållbar energi konfigureras i samhällets dominerande informationsinfrastrukturer. Projektet undersöker hur information om vindkraft i Sverige synliggörs och osynliggörs i sociala medier och i sökmotorer och hur den hänger ihop med andra frågor. Projektet frågar vidare vad detta betyder för allmänhetens förståelse av det utrymme som konfigurerats för problemen kring frågan om hållbar energi.
I teamet ingår också Elisa Tattersall-Wallin, Björn Ekström, och David Gunnarsson Lorentzen (alla från Bibliotekshögskolan) och Nora Söderberg (från SLU).
Publikationer i projektet
Slutlig rapport:
Haider, J., Ekström, B., Tattersall Wallin, E., Gunnarsson Lorentzen, D., Rödl, M. & Söderberg, N. (2023). Tracing online information about wind power in Sweden: An exploratory quantitative study of broader trends. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-29496
Björn Ekström och Elisa Tattersall-Wallin publicerade en vetenskaplig artikel om den samlade datan från Google Search:
Ekström, B. & Tattersall Wallin, E. (2023). Simple questions for complex matters? An enquiry into Swedish Google search queries on wind power. Nordic Journal of Library and Information Studies, 4(1), 34-50. https://doi.org/10.7146/njlis.v4i1.136246
Naturen representad i selfies
Onlineplattformar är ett allt viktigare sätt att identifiera, ta reda på och genomföra naturupplevelser. Men plattformar formar också hur människor pratar om och kommunicerar om naturupplevelser – till exempel genom influencer-kultur eller önskan om socialt erkännande. Därmed påverkar plattformar och deras användarskapade innehåll offentliga samhälleliga idéer om "bra" eller "önskvärda" engagemang i naturen. Selfies tagna i naturen är ett sådant exempel, där online formar vår förståelse av utomhusmiljöer: naturen presenteras som en bakgrund till individuella identitetsskapande prestationer - orörd, städad och avlägsnad från civilisationen.
Publikationer i projektet
Rödl, M., Haider, J. & Joosse, S. (2023). The quest for “nature” in selfies: How platforms shape nature/society relationships. Journal of Environmental Planning and Management, 67(9), 1928–1951. https://doi.org/10.1080/09640568.2023.2265548
En konstnärlig video baserad på artikeln producerades av den holländska filmaren Tessa Joosse och visades på utställningen “Moulding Nature” på Färgfabriken i Stockholm. Den går även att se på deras webbsida.
